Marcus forskar inom informationssäkerhet, huvudsakligen fokuserat på mänskliga aspekter. Under denna presentation kommer Marcus berätta om den världsledande forskning som sker på Högskolan i Skövde rörande lösenord, och framförallt kommer Marcus svara på vad som är ett bra lösenord, och ge dig praktiska råd som höjer din säkerhet – på riktigt.
Lektor i datavetenskap, Institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Skövde
Society is moving from paper to digital systems for recording information. A major challenge is to ensure information, including documents, can still be read for as long as required – decades for government documents, legal agreements, and design documents for example. In practice, documents created today will have a longer lifespan than the software used to create them. Consequently, for a document to be read in the future, the standard specifying the document file format will need to be available, and software engineers will need to be able to recreate working software from the standard. My research investigates how software developers, working for different companies and organisations, collaborate together in open source software projects to create and maintain software that implements standards.
The aim of the research is to understand the types of problems software developers face today when implementing standards and how they find solutions to those problems. The research findings can be used to find better ways for software developers to collaborate, and to improve the ways that standards for documents and data are created and implemented.
Post-Doctor, School of Informatics, University of Skövde
Personalized Medicine – tailoring disease treatments using networksBad reactions to drugs account for 3% of deaths in Sweden. Besides genetic factors, there are other factors like sex, age, diet, lifestyle, and environment that impact a patient’s response to a drug. Thus, there is a need of developing a personalized medicine approach to improve the safety and efficacy of drugs.
Recent developments in genomic medicine suggest taking into account genomic knowledge about the individual patient. This knowledge can be represented as network of interconnected genes that tend to form tightly connected “gene communities”. These structures are referred to as modules and are often dysfunctional in various diseases.
”My research is about identifying such modules of interconnection and communication within the genome of the patients and make a prediction of developing drug reactions before the implementation of the drug therapy itself. A virtual model for tailoring drugs and their response on a personalized level is the ultimate research aim.” says Tejaswi.
Individualiserad medicin – skräddarsydd sjukdomsbehandling med hjälp av nätverkDåliga reaktioner på mediciner leder till tre procent av alla dödsfall i Sverige. Utöver genetiska orsaker finns det även faktorer såsom kön, ålder, diet, livsstil och miljö som påverkar hur en patient reagerar på en särskild medicin. Därför behöver vi jobba mer med individanpassade mediciner för att öka mediciners säkerhet och effektivitet.
Nya framsteg inom individanpassad medicin visar att det kan vara en bra idé att använda sig av individens unika arvsmassa. Här kan man identifiera unika nätverk av gener som är tätt sammanlänkade i så kallade ”gensamhällen”. Dessa nätverk kallas moduler och är ofta dysfunktionella i samband med olika sjukdomar.
”Min forskning handlar om att identifiera sådana moduler i patientens arvsmassa och göra förutsägelser om möjliga reaktioner på mediciner. Det ultimata målet med min forskning är att göra en virtuell modell för att kunna skräddarsy mediciner och möjliga reaktioner på en individuell nivå” säger Tejaswi.
PhD Student, School of Bioscience, University of Skövde
The research group to which Aitor Pascual belong is the user center product design, where they study the needs of a product taking into account the diversity of people when designing products. One of the areas of study, in which Aitor’s research is included, is the digital modeling of humans, in which they strive to develop digital humans that behave like real humans. The research group also use anthropometry to represent diversities, from different bodies to different ages. All this is applied in the IPS IMMA software, which they continually develop together with the Fraunhofer-Chalmer Centre. This software is used by companies like Scania when evaluating the ergonomics of their workers, in this way the methodologies created by us have an impact on the industry. Aitor’s research is within this context, where he develop methodologies to implement in IPS IMMA.
“In my case, I develop optimization methodologies and their objective is to improve both the ergonomics of the workers and the productivity of the industry. To do this, I automate several factors, such as the design of work stations or the tasks of the workers and I verify both that the worker suffers less and that the station is productive. In this way I can get more productive factories and reduce the number of injuries related to physical work.” Aitor says.
PhD Student, School of Engineering Science, University of Skövde
Skiljetecken som frågetecken och utropstecken är internationella symboler men min forskning visar att många skiljetecken används i mycket olika utsträckning i svenska och engelska. Skiljetecken tas bort och läggs till vid översättning mellan språken men översatta texter följer ändå inte normerna i det språk man översatt till.
Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde
Lektor i engelska, fil.dr.
[email protected]
Motivation är nyckeln till all form av förändring. Omställningen av vårt samhälle till att bli hållbart är där vi behöver förändring allra mest. Produktutvecklande företag spelar en nyckelroll i denna omställning – det finns ju produkter överallt runt omkring oss! Men vad är då företagens motivation för att bry sig om hållbarhet, alltså miljömässiga och sociala aspekter? Jo, det visade sig faktiskt till stor del handla om smart riskhantering – att undvika hot och att ta tillvara på möjligheter. Till exempel avgör hur duktigt ett företag är på hållbarhet i allt högre grad om man drabbas av skandaler eller kan bygga ett starkt varumärke. Det spelar också en viktig roll för möjligheten att attrahera de duktigaste medarbetare och för att vara långsiktig konkurrenskraftig. Därför tittar jag i min forskning på hur vi kan använda riskhantering som ett verktyg för att göra motivationen för företag att engagera sig i hållbarhet tydligt – så att de kan leda resan mot ett hållbart samhälle.
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Strategisk Hållbar Utveckling
Det finns stor efterfrågan för hållbara textilier. Idag i textilindustrin används stora mängder energi, vatten och kemikalier och det är brist på bomull. De flesta av oss går runt i kläder av syntetiska material, som släpper ifrån sig mikroskopiska plast-partiklar varje gång vi tvättar. Det finns en stor oro för hur de påverkar oss människor, djur och miljö omkring oss.
Samtidigt finns ett annat stort miljöproblem: Det slängs otroligt mycket bröd. Cirka 80 000 ton bröd hamnar i soporna varje år i Sverige, vilket är en förlust både ekonomiskt och för miljön.
Min forskning handlar om ett nytt tillvägagångssätt för att ta itu med båda problemen genom att använda brödavfall för produktion av nya hållbara textilier. Vi låter svampar växa på gammalt bröd. Vi skapar garn och textilier från svampfibrerna. Vi hoppas att svamptextilerna kan komma att användas för olika ändamål. Tyg är en sak, men vi tittar också på hur svamptextilen kan användas inom sjukvården, för till exempel bandage eller kirurgtråd som absorberas av kroppen.
På det här sättet löser vi två miljöproblem på samma gång. Vi använder ett material som annars skulle ha hamnat i soporna, och vi tar fram en miljövänlig textil som inte kräver en massa vatten samt farliga kemikalier.
Docent i resursåtervinning, [email protected]
Övergången från arbetsliv till pension innebär i många fall en förändrad livsstil med mindre aktivitet och ökat stillasittande. Detta leder till en ökad risk för olika livsstilsrelaterade sjukdomar, vilka är de främsta orsakerna till dödsfall och funktionsnedsättning bland äldre.
För att nyblivna pensionärer ska minska sitt stillasittande ska jag i mitt doktorandprojekt, tillsammans med några av de tänkta användarna, utveckla en app som ska vara ett stöd för nyblivna pensionärerna att varaktigt minska sitt stillasittande. För det bästa sättet att utveckla framtidens hälsoteknik är inte att göra det till slutanvändarna, utan att arbeta tillsammans med dem.
Mälardalens högskola
www.mdh.se
Min presentation kommer diskutera huruvida folksjukdomarna diabetes och hjärt- och kärlsjukdom påverkar vår risk att utveckla demens. Demens är ett samlingsnamn för en grupp hjärnsjukdomar som drabbar miljontals människor världen över och som vi idag fortfarande inte har någon effektiv behandling mot. Om det nu finns en koppling mellan dessa sjukdomar, kan man då förhindra att vi utvecklar demens genom att behandla och förebygga diabetes och hjärt- och kärlsjukdom?
På patologen i Lund undersöker jag om diabetes och hjärt- och kärlsjukdom är riskfaktorer för att utveckla demens. Jag studerar avlidna fall med demens och deras sjukdomshistorik för att se om det finns en koppling. Dålig kost och lite motion är starkt bidragande faktorer till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Är det även faktorer som påverkar utvecklandet av demens?
Institutionen för kliniska vetenskaper, medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Min personalsida.
[email protected]
De delar av inlandsisen på Grönland som kommer i kontakt med havet är särskilt känsliga för klimatförändringar och utvecklingen i ett varmare klimat är svår att förutspå. Min forskning handlar om stabiliteten av de stora glaciärisarnas delar som når havet och deras potentiella bidrag till en ökning av havsnivån. Jag har precis kommit hem från en expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären på norra Grönland. De har samlat data från havsområdet där Ryderglaciären mynnar ut, där ingen tidigare tagit sig med fartyg.
Martin Jakobsson är professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet.
Varifrån kom alla de proteiner som fångats upp av ett membran täckt av antikroppar? Frågan är relevant för till exempel framställningen av vaccin, och kan besvaras med hjälp av matematik.
Jag är professor i signalbehandling, ett område av elektrotekniken som använder matematik, fysik, och sannolikhetslära för att utvinna användbar information ur uppmätt data. Min grupp har nyligen studerat hur antalet proteinproducerande celler kan räknas utifrån var proteinerna tar vägen. I den typ av immunologiska experiment vi studerat så är man intresserad av andelen celler i immunförsvaret som svarar på ett testat stimuli, men man kan bara indirekt observera detta genom att observera var de proteiner som cellerna producerat samlats när experiment är över. Genom att matematisk beskriva hur proteiner diffunderar och interagerar, så kan vi statistiskt räkna ut var proteinerna måste ha kommit ifrån, och antalet celler som producerat dem.
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), avdelningen för tekniks informationsvetenskap vid skolan för elektroteknik och datavetenskap.
www.kth.se
Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste orsaken till demens och det utmärks av smygande debut och långsamt försämring av kognitiva funktioner. Sjukdomsprocessen startar 20–30 år innan patienten får de första kliniska symtomen som börjar smygande, och initialt märks endast lätta minnessvårigheter och successivt blir mer uttalade. Dagens behandling är symtomatisk. Någon botande behandling finns ännu inte. Sedan mitten av 1990-talet finns i Sverige registrerat en grupp läkemedel som hämmar enzymet acetylkolinesteras i hjärnan och därmed upprätthåller nivån av acetylkolin i synapsen och underlättar signalöverföringen, vilket i sin tur leder till förbättrad kognition. Min forskning går ut på att undersöka olika markörer hos AD patienter. Vi har för första gången lyckats bevisa att kolinacetyltransferas existerar i likvor och plasma och genom att mäta balansen mellan kolinacetyltransferas och acetylkolinesteras kan vi följa upp sjukdomsprogression och behandlingseffekter hos AD patienter.
Doktorand i medicin med inriktning neuroscience vid Karolinska Institutet.
Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och Samhälle (NVS). Sektionen för Klinisk Geriatrik
www.medarbetare.ki.se/people/azakar
Om inte annat uppges är allt material på denna webbplats licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.
