Oliver Konzock

 How can yeast save the rainforest?

The world population is growing and so is the demand for food oils such as palm oil. To cover those demands vast areas of rainforest are being destroyed every year to make space for monocultures. Unique ecosystems are vanishing, and entire species are being threatened with extinction.

But there is hope – yeast! By applying a variety of biotechnological tools, it is possible to engineer yeast to produce food oil equivalents. With its help, the demand for food oil could be covered in a more sustainable way.

 Hur kan jäst rädda regnskogen?

I takt med att världens befolkning växer så ökar även efterfrågan på matoljor såsom palmolja. För att möta denna efterfrågan huggs varje år stora områden av regnskog ner för att göra rum för monokulturer där man bara odlar en enda växt – oljepalmen. Resultatet är att unika ekosystem försvinner och arter hotas av utrotning.

Men det finns hopp, nämligen jäst! Genom bioteknologi kan man modifiera jäst att producera matoljesubstitut. Med jästens hjälp kan alltså efterfrågan på matolja mötas på ett mer hållbart sätt.

Contact:

Doctoral Student at Systems Biology/Biology and Biological Engineering, Chalmers University of Technology

[email protected]


Frida Lygnegård

Vad påverkar ungdomars delaktighet?

Att vara delaktig i vardagliga situationer ger möjlighet att skapa färdigheter som är viktiga senare i livet. Upplevelsen av delaktighet handlar inte bara om att vara fysiskt närvarande i en situation utan också om hur personen upplever situationen. För att kunna beskriva denna upplevelse måste ungdomarnas egna åsikter inkluderas och därmed måste också metoderna för datainsamling anpassas så att ungdomar kan svara på frågor utifrån sina olika förutsättningar. I min avhandling beskriver jag hur ungdomar som följer grund- och grundsärskolans läroplan skattar sin delaktighet i aktiviteter i och utanför skolan och vad som påverkar deras upplevelse av delaktighet. 

Kontakt

Frida Lygnegård,

Avdelningen för Rehabilitering, Hälsohögskolan, Jönköping University

[email protected]

Personalsida, Jönköping University:

https://ju.se/personinfo.html?sign=LyFr


Tejaswi Badam

Personalized Medicine – tailoring disease treatments using networks

Bad reactions to drugs account for 3% of deaths in Sweden. Besides genetic factors, there are other factors like sex, age, diet, lifestyle, and environment that impact a patient’s response to a drug. Thus, there is a need of developing a personalized medicine approach to improve the safety and efficacy of drugs.

Recent developments in genomic medicine suggest taking into account genomic knowledge about the individual patient. This knowledge can be represented as network of interconnected genes that tend to form tightly connected “gene communities”. These structures are referred to as modules and are often dysfunctional in various diseases.

”My research is about identifying such modules of interconnection and communication within the genome of the patients and make a prediction of developing drug reactions before the implementation of the drug therapy itself. A virtual model for tailoring drugs and their response on a personalized level is the ultimate research aim.” says Tejaswi.

Individualiserad medicin – skräddarsydd sjukdomsbehandling med hjälp av nätverk

Dåliga reaktioner på mediciner leder till tre procent av alla dödsfall i Sverige. Utöver genetiska orsaker finns det även faktorer såsom kön, ålder, diet, livsstil och miljö som påverkar hur en patient reagerar på en särskild medicin. Därför behöver vi jobba mer med individanpassade mediciner för att öka mediciners säkerhet och effektivitet.

Nya framsteg inom individanpassad medicin visar att det kan vara en bra idé att använda sig av individens unika arvsmassa. Här kan man identifiera unika nätverk av gener som är tätt sammanlänkade i så kallade ”gensamhällen”. Dessa nätverk kallas moduler och är ofta dysfunktionella i samband med olika sjukdomar.

”Min forskning handlar om att identifiera sådana moduler i patientens arvsmassa och göra förutsägelser om möjliga reaktioner på mediciner. Det ultimata målet med min forskning är att göra en virtuell modell för att kunna skräddarsy mediciner och möjliga reaktioner på en individuell nivå” säger Tejaswi.

Contact:

PhD Student, School of Bioscience, University of Skövde

[email protected]


Jesko Schulte

Du bryr dig om hållbarhet men varför ska företag göra det?

Motivation är nyckeln till all form av förändring. Omställningen av vårt samhälle till att bli hållbart är där vi behöver förändring allra mest. Produktutvecklande företag spelar en nyckelroll i denna omställning – det finns ju produkter överallt runt omkring oss! Men vad är då företagens motivation för att bry sig om hållbarhet, alltså miljömässiga och sociala aspekter? Jo, det visade sig faktiskt till stor del handla om smart riskhantering – att undvika hot och att ta tillvara på möjligheter. Till exempel avgör hur duktigt ett företag är på hållbarhet i allt högre grad om man drabbas av skandaler eller kan bygga ett starkt varumärke. Det spelar också en viktig roll för möjligheten att attrahera de duktigaste medarbetare och för att vara långsiktig konkurrenskraftig. Därför tittar jag i min forskning på hur vi kan använda riskhantering som ett verktyg för att göra motivationen för företag att engagera sig i hållbarhet tydligt – så att de kan leda resan mot ett hållbart samhälle.

Kontakt:

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Strategisk Hållbar Utveckling

[email protected]


Akram Zamani

Hållbara svamptextilier från matavfall

Det finns stor efterfrågan för hållbara textilier. Idag i textilindustrin används stora mängder energi, vatten och kemikalier och det är brist på bomull. De flesta av oss går runt i kläder av syntetiska material, som släpper ifrån sig mikroskopiska plast-partiklar varje gång vi tvättar. Det finns en stor oro för hur de påverkar oss människor, djur och miljö omkring oss.

Samtidigt finns ett annat stort miljöproblem: Det slängs otroligt mycket bröd. Cirka 80 000 ton bröd hamnar i soporna varje år i Sverige, vilket är en förlust både ekonomiskt och för miljön.

Min forskning handlar om ett nytt tillvägagångssätt för att ta itu med båda problemen genom att använda brödavfall för produktion av nya hållbara textilier. Vi låter svampar växa på gammalt bröd. Vi skapar garn och textilier från svampfibrerna. Vi hoppas att svamptextilerna kan komma att användas för olika ändamål. Tyg är en sak, men vi tittar också på hur svamptextilen kan användas inom sjukvården, för till exempel bandage eller kirurgtråd som absorberas av kroppen.

På det här sättet löser vi två miljöproblem på samma gång. Vi använder ett material som annars skulle ha hamnat i soporna, och vi tar fram en miljövänlig textil som inte kräver en massa vatten samt farliga kemikalier.

Kontakt:

Högskolan i Borås

Docent i resursåtervinning, [email protected]


Lisa Waltersson

Minska stillasittandet med ny teknik

Övergången från arbetsliv till pension innebär i många fall en förändrad livsstil med mindre aktivitet och ökat stillasittande. Detta leder till en ökad risk för olika livsstilsrelaterade sjukdomar, vilka är de främsta orsakerna till dödsfall och funktionsnedsättning bland äldre.

För att nyblivna pensionärer ska minska sitt stillasittande ska jag i mitt doktorandprojekt, tillsammans med några av de tänkta användarna, utveckla en app som ska vara ett stöd för nyblivna pensionärerna att varaktigt minska sitt stillasittande. För det bästa sättet att utveckla framtidens hälsoteknik är inte att göra det till slutanvändarna, utan att arbeta tillsammans med dem.

Kontakt:

Mälardalens högskola
www.mdh.se

[email protected]


Keivan Javanshiri

Foto: Tove Smeds.

Kan vi förebygga demens genom en sund livsstil?

Min presentation kommer diskutera huruvida folksjukdomarna diabetes och hjärt- och kärlsjukdom påverkar vår risk att utveckla demens. Demens är ett samlingsnamn för en grupp hjärnsjukdomar som drabbar miljontals människor världen över och som vi idag fortfarande inte har någon effektiv behandling mot. Om det nu finns en koppling mellan dessa sjukdomar, kan man då förhindra att vi utvecklar demens genom att behandla och förebygga diabetes och hjärt- och kärlsjukdom?

På patologen i Lund undersöker jag om diabetes och hjärt- och kärlsjukdom är riskfaktorer för att utveckla demens. Jag studerar avlidna fall med demens och deras sjukdomshistorik för att se om det finns en koppling. Dålig kost och lite motion är starkt bidragande faktorer till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Är det även faktorer som påverkar utvecklandet av demens?

Kontakt:

Institutionen för kliniska vetenskaper, medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Min personalsida.
[email protected]


Joakim Jaldén

Matematik för att räkna celler

Varifrån kom alla de proteiner som fångats upp av ett membran täckt av antikroppar? Frågan är relevant för till exempel framställningen av vaccin, och kan besvaras med hjälp av matematik.

Jag är professor i signalbehandling, ett område av elektrotekniken som använder matematik, fysik, och sannolikhetslära för att utvinna användbar information ur uppmätt data. Min grupp har nyligen studerat hur antalet proteinproducerande celler kan räknas utifrån var proteinerna tar vägen. I den typ av immunologiska experiment vi studerat så är man intresserad av andelen celler i immunförsvaret som svarar på ett testat stimuli, men man kan bara indirekt observera detta genom att observera var de proteiner som cellerna producerat samlats när experiment är över. Genom att matematisk beskriva hur proteiner diffunderar och interagerar, så kan vi statistiskt räkna ut var proteinerna måste ha kommit ifrån, och antalet celler som producerat dem.

Kontakt:

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), avdelningen för tekniks informationsvetenskap vid skolan för elektroteknik och datavetenskap.
www.kth.se

jal[email protected]