En hackande IT-ingenjör, en genstuderande molekylärbiolog, en bakande företagsekonom och en plastutvecklande kemist. Det är de fyra finalister som hittills är klara i årets Forskar Grand Prix. På grund av pandemin flyttas finalen fram till 2021. 

Läs mer

Med anledning av den ökade smittspridningen och restriktionerna för allmänna sammankomster flyttas finalen i tävlingen Forskar Grand Prix fram till nästa år.

Läs mer

Klätterställning av spindeltråd som hjälpmedel för cancerforskning

Hur ska vi kunna prova ut rätt cancerbehandling när tumörceller förändras så fort de tas ut ur kroppen? Lösningen kan vara: med hjälp av konstgjord spindeltråd!

Jag är professor i molekylär biovetenskap, med specialisering inom proteiner som har förmåga att bilda strukturer. Min forskargrupp har kommit på ett sätt att göra konstgjord spindeltråd. Det som är unikt med den är att den bildar tunna och elastiska trådar som liknar det nätverk som finns runt om cellerna i kroppen. Med hjälp av konstgjord spindeltråd kan vi bygga en klätterställning som gör att labbodlade celler kan växa ihop och bilda funktionell vävnad. En sån klätterställning kan användas för olika slags celler – t.ex. hudceller för att göra hud. På så sätt kan modeller av olika vävnader tas fram, som kan användas istället för djurförsök.

Klätterställningen kan också användas som stöd för tumörceller, så att de kan bilda en kopia av tumören, fast utanför kroppen. Jag och mina kollegor har visat att tumörcellerna i den här kopian till stor del beter sig likadant som tumören i kroppen. Vi utvecklar nu en metod för att kunna göra många kopior av en persons tumör, så att det går att testa olika läkemedel på tumören utanför kroppen. Med en sån metod skulle det vara lättare att direkt välja rätt behandling för varje person.

Kontakt:

Professor i molekylär biovetenskap vid KTH

[email protected]

Stoppar cyberskurkar

I media hör vi om hackare som lyckas stjäla miljontalskronor från banker, släcka elnät för hela städer, låsa datorer på sjukhus mitt under pågående pandemi eller påverka resultatet i presidentval. Jag arbetar i en forskargrupp som kartlägger hur cyberattacker går till genom att bland annat själv hacka olika system.

Baserat på detta arbete har min grupp utvecklat en app som kan bygga stora kartor över IT-system och sedan visa var en attackerare kan ta sig in, röra sig i systemet och nå viktiga funktioner. Företag som använder appen kan alltså bättre förstå den IT de har och hur sårbara de är mot cyberattacker och fatta de beslut som ger bäst säkerhet. Målet är att IT-system ska bli så säkra det bara går.

Kontakt:

Docent och lektor i industriell informationssystemarkitektur vid KTH

[email protected]

Adhd från elevers perspektiv

Internetbaserade metoder för behandling av psykisk ohälsa hos nyanlända ungdomar

Många ungdomar lider av psykiska svårigheter och det kan vara svårt att få rätt hjälp vid rätt tid. För nyanlända ungdomar i Sverige brukar hindren att få hjälp vara extra stora. Det kan handla om språksvårigheter, bristande kunskaper om psykisk ohälsa eller risk för sociala och kulturella stigman. Dessutom har asylsökande över 18 år enbart rätt till vård som inte kan anstå (akut vård), vilket gör det svårt för dem att få tillgång till psykologisk vård.

Jag arbetar i en forskargrupp som utvecklar internetbaserade metoder för att göra det lätt för nyanlända ungdomar (även de som inte har uppehållstillstånd) att få rätt psykologisk hjälp vid rätt tid. I denna forskning tillgängliggörs texter och övningar på svenska, farsi/dari och arabiska. Texterna och övningarna handlar om vanliga psykologiska problem såsom depression, ångest, oro, stress, traumatiska minnen, sorg och sömnsvårigheter på en säker internetplattform. Materialet är kulturanpassat, vilket bland annat innebär att språket, namn och exempel har delvis utgått från ungdomarna och deras situation och bakgrund.

Utifrån en kognitiv beteendeterapeutisk modell ges också förslag på hur ungdomar kan ta hand om dessa svårigheter och minska lidandet. Under behandlingstiden guidas ungdomarna genom materialet av en behandlare via ett chattsystem. Detta tillvägagångssätt har i tidigare studier visat sig vara lika effektivt som behandling under fysiska möten. Den huvudsakliga forskningsfrågan är om internetbehandling fungerar för den här gruppen.

Kontakt:

Adjunkt vid Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

[email protected]

Genetisk variation hos svenska fjällrävar

Hur påverkad är fjällräven och andra vilda djur av inavel? Vad händer när nya individer etablerar sig i ett isolerat bestånd? Och vilka gener påverkas av inavel? Svaren på dessa frågor kan hjälpa oss att förbättra åtgärderna för att bevara arter – inte bara för fjällräven, utan även för många andra utrotningshotade djurarter.

Den skandinaviska fjällräven har varit utrotningshotad sedan 1900-talets början. Trots ett intensivt arbete för bevarande så har arten inte lyckats återhämta sig. Vi vet idag mycket om hur inavel och förlust av genetisk variation påverkar djur i fångenskap, men vår kunskap är begränsad när det gäller djur i sina naturliga miljöer. Jag är doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet och studerar inavel samt genetisk variation hos fjällrävar i Sverige.

Kontakt:

Doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet

[email protected]

 

Nya cellmodeller för att testa pyttesmå partiklar och kemikalier

Har ni tänkt på hur mycket olika ämnen vi utsätts för dagligen? Det kan vara pyttesmå partiklar – så kallande nanopartiklar – som vi andas in. Det kan också vara olika kemikalier vi får i oss genom att de finns i våra kläder eller i produkter vi använder på huden. Kanske har ni också funderat på om vår hälsa kan påverkas? Och hur kan vi ta reda på det innan problem uppstår?

En metod där man snabbt kan testa många ämnen är att använda så kallade ”rapportörceller”. Dessa celler är förändrade på så sätt att de sänder ut ljussignaler när de skadas på olika sätt. Jag är docent i toxikologi och i min grupp utvecklar vi cellmodeller. Förhoppningen är att sådana cellmodeller kommer kunna förutspå skadliga effekter så bra att vi inte längre behöver använda djurförsök.

Kontakt:

Docent i toxikologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

[email protected]

Fantastiska arter och hur man hittar dem

När skog avverkas försvinner inte bara träden utan också livsmiljön för många andra arter. Det har gjort att vi idag har väldigt många arter som är hotade. Hur ska man då göra för att hitta de skogar där dessa arter finns idag?

Sverige är ett land med mycket stora områden skog – ungefär 70 % av landets yta. Att gå igenom hela den svenska skogen för att leta efter väldigt små och ovanliga arter skulle ta för lång tid. Många av arterna skulle hinna försvinna under den tiden på grund av bland annat skogsbruket. I min forskning arbetar jag med metoder för att med hjälp av olika genvägar hitta de miljöer som de hotade arterna lever i. Jag vill veta om det finns sätt att hitta de här arterna utan att behöva leta efter arterna själva. Målet med forskningen är att skapa förutsättningar för effektivare naturvård.

Kontakt:

Forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö.
[email protected]

Zombies of boreal forests

My research environments are forests and I am fascinated by the biological diversity of insects, fungi, and other organisms that are dependent on dead trees. In a way, dead trees are actually living, and therefore they are the zombies of our forests! There is a small ecosystem in each deadwood piece, and it can make a difference to the species if we humans kill the trees instead of letting trees die naturally.

My research project concentrates on finding out how humans can best help nature and the biological diversity of deadwood-dependent organisms. I want everyone to understand the importance of dead trees, as they host hundreds of species and, in the eyes of the public, are often seen as something that should be cleaned away, to keep the parks and forests tidy.

Contact:

I conduct my research at the Swedish University of Agricultural Sciences, in a department of Wildlife, Fish and Environmental Studies.

[email protected]

Hur löser vi de konflikter som finns mellan människa och vilt på ett effektivt sätt? Skador på grödor och skog är ett stort problem på många platser i världen, markägare förlorar årligen stora summor vilket i sin tur leder till konflikter. För att vi människor ska kunna leva i samspel med djur och natur så måste vi hitta lösningar på konflikter som dessa. Det krävs alltså effektiva sätt att minska skadorna på Sveriges värdefulla resurser, samtidigt som vi vill ha kvar vilda djur i våra skogar.

Min forskning försöker att svara på frågan om man med hjälp av olika metoder kan styra vilts beteende med hjälp av rädsla. Kan man t.ex. genom skrämmande ljud hålla vilt borta från känsliga grödor och skogsplanteringar under vissa perioder? Med målet att skapa mer effektiva förvaltningsmetoder och leva i samspel med naturen.

Kontakt:

Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
[email protected]

Vilda känslor – varför kunskap om människors attityder är viktigt för naturvården

A guided tour of the modern Swedish forestry breeding

Forest trees are one of the most important species on our planet. It not only provides natural habitats for many animals and enormous materials for our livelihoods but also being crucial for the ecosystem, offering watershed protection, preventing soil erosion and mitigate climate change by absorbing carbons. To make forestry trees continue to thrive, many genetics, mathematicians, ecologists, plant biologists, and even computer scientists have worked together for many years. With the integration of recent developments from these interdisciplinary fields, our ability to breed better trees is significantly improved.

In my daily research, we used a combination of DNA sequencing technology, UAV image analysis as well as statistical modeling to guide our breeding applications. In this outreach, I will review the past and present of forest tree breeding, introduce how technology has revolutionized the way we breed trees and end this presentation with a few promising developments on the horizon. I hope this talk would provide a snapshot of the modern forestry breeding that might be interesting to you.

Contact:

Department of Forest Genetics and Plant Physiology, Swedish University of Agricultural Sciences

[email protected]

A sweet deal between tree roots and soil fungi

Lyssna till bäckarnas andetag!

Vattendrag behöver andas för att må bra. Livsviktig syrgas behöver kunna ta sig in i en bäck. Samtidigt släpper många bäckar klimatpåverkande växthusgaser ut i atmosfären. Detta gasutbyte snabbas på av turbulens och luftbubblor som i sin tur skapar det karakteristiska porlande bäckljudet. Var med på en akustisk resa genom våra allt mer tystare vattendrag och vad vi kan lära oss om hur de mår och påverkar klimatet.

Kontakt:

Institutionen för Skogens ekologi och skötsel, Sveriges landbruksuniversitet, SLU

[email protected]

Planerar du att delta i Forskar Grand Prix? Eller vill du bara bli bättre på att förklara för nära och kära vad det är du gör om dagarna? I november bjuder Forskar Grand Prix återigen in till två webbinarier för dig som är forskare och vill kunna förklara din forskning på ett enkelt och engagerande sätt.

Läs mer

Den 26 november 2019 blev medicinforskaren Keivan Javanshiri vid Lunds universitet svensk mästare i att presentera sin forskning. Han hade då kvalificerat sig via deltävlingen vid Lunds universitet i Helsingborg till finalen på Nalen i Stockholm. I denna intervju berättar han om hur han kom att delta i tävlingen, vilka dörrar som öppnats och vikten av mängdträning för att bli en svensk presentationsmästare.

Läs mer

Are you planning on participating in the Researchers’ Grand Prix this year? Or would you just like to be better at explaining what you do at work every day to your friends and family? In September, the Researchers’ Grand Prix is offering two webinars for researchers on how to communicate their research in a quick and engaging way. Läs mer

Planerar du att delta i Forskar Grand Prix? Eller vill du bara bli bättre på att förklara för nära och kära vad det är du gör om dagarna? Forskar Grand Prix bjuder i september in till två webbinarier för dig som är forskare och vill kunna förklara din forskning på ett kort och enkelt sätt.

Läs mer

Applications are now open for N.Ö.R.D., the online open heat of the Swedish Researchers’ Grand Prix 2020. In the Researchers’ Grand Prix, researchers in Sweden compete to present their research in as understandable, captivating and inspiring way possible in just four minutes. An expert jury together with the audience decide the winner. Läs mer

I dag öppnar ansökningsperioden till N.Ö.R.D., den digitala deltävlingen i Forskar Grand Prix. I Forskar Grand Prix tävlar forskare i att presentera sin forskning så begripligt, fängslande och engagerande som möjligt på bara fyra minuter. Vinnaren koras av en expertjury tillsammans med publiken.

Läs mer

Keivan Javanshiri, a medical researcher at the Department of Neuropathology at Lund University has won the 2019 Swedish Researchers’ Grand Prix. He was awarded the title of Sweden’s best science communicator at the final held on 26 November in Stockholm. The winner was decided based upon the combined votes of the public and a jury.  Läs mer

Pressmeddelande 20191126

Medicinforskaren Keivan Javanshiri på neuropatologen vid Lunds universitet tog hem finalen i tävlingen Forskar Grand Prix under tisdagen. Han är därmed nybliven svensk mästare i att presentera sin forskning. Tävlingen avgjordes på Nalen i Stockholm, där publiken och en jury hjälptes åt att rösta fram vinnaren.

Läs mer

Sverige har fått en ny mästare i att presentera forskning. Medicinforskaren Keivan Javanshiri på neuropatologen vid Lunds universitet vann på tisdagseftermiddagen den nationella finalen av Forskar Grand Prix på Nalen i Stockholm.

Läs mer

På tisdag den 26 november kan du vara med och kora vinnaren i Sveriges största tävling i presentationsteknik för forskare – Forskar Grand Prix. Åtta finalister kliver då upp på Nalens scen för att få just DIN röst i kampen om segerpokalen.

Läs mer

Pressinbjudan

Gillar du att lära dig nya saker? Att ha roligt? Att göra entré på röda mattan? Bingo! Tisdagen den 26 november avgörs finalen i Forskar Grand Prix 2019 på Nalen i Stockholm. I rampljuset står åtta forskare som alla vill ta hem titeln som ny svensk mästare i forskningspresentation. Fängslande, fräscht och forskningsbaserat – på bara fyra minuter!

Läs mer

Sedan 2017 har två forskare varje år möjligheten att göra finalisterna från deltävlingarna sällskap genom den öppna onlinansökan N.Ö.R.D. (Nationell Öppen Rikstäckande Deltävling). Nu har årets N.Ö.R.D:ar utsetts: Frida Lygnegård från Högskolan i Jönköping och Oliver Konzock från Chalmers Teknologiska Högskola!

Läs mer

 How can yeast save the rainforest?

The world population is growing and so is the demand for food oils such as palm oil. To cover those demands vast areas of rainforest are being destroyed every year to make space for monocultures. Unique ecosystems are vanishing, and entire species are being threatened with extinction.

But there is hope – yeast! By applying a variety of biotechnological tools, it is possible to engineer yeast to produce food oil equivalents. With its help, the demand for food oil could be covered in a more sustainable way.

 Hur kan jäst rädda regnskogen?

I takt med att världens befolkning växer så ökar även efterfrågan på matoljor såsom palmolja. För att möta denna efterfrågan huggs varje år stora områden av regnskog ner för att göra rum för monokulturer där man bara odlar en enda växt – oljepalmen. Resultatet är att unika ekosystem försvinner och arter hotas av utrotning.

Men det finns hopp, nämligen jäst! Genom bioteknologi kan man modifiera jäst att producera matoljesubstitut. Med jästens hjälp kan alltså efterfrågan på matolja mötas på ett mer hållbart sätt.

Contact:

Doctoral Student at Systems Biology/Biology and Biological Engineering, Chalmers University of Technology

[email protected]

Vad påverkar ungdomars delaktighet?

Att vara delaktig i vardagliga situationer ger möjlighet att skapa färdigheter som är viktiga senare i livet. Upplevelsen av delaktighet handlar inte bara om att vara fysiskt närvarande i en situation utan också om hur personen upplever situationen. För att kunna beskriva denna upplevelse måste ungdomarnas egna åsikter inkluderas och därmed måste också metoderna för datainsamling anpassas så att ungdomar kan svara på frågor utifrån sina olika förutsättningar. I min avhandling beskriver jag hur ungdomar som följer grund- och grundsärskolans läroplan skattar sin delaktighet i aktiviteter i och utanför skolan och vad som påverkar deras upplevelse av delaktighet. 

Kontakt: 

Frida Lygnegård,

Avdelningen för Rehabilitering, Hälsohögskolan, Jönköping University

[email protected]

Personalsida, Jönköping University:

https://ju.se/personinfo.html?sign=LyFr

I samband med vetenskapsfestivalen ForskarFredag hölls sex Forskar Grand Prix-tävlingar runtom i landet. Lika många finalister gör sig nu redo för finalen som hålls på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm den 26 november.

Läs mer

Distributed Artificial Intelligence Planning with Blockchain in Logistics

The work is based on applying converging and current technologies from Multi Agent Systems (Distributed Artificial Intelligence) using BlockChains for improved efficiency and optimization amongst many actors in a logistics chain. The problem with MOOP (Multi Optimization Objective Problems) is that it is very difficult to solve due to complexity. My research offers one possible solution to consider and is being exploited in various research projects, such as Connect2SmallPorts.

Contact:

Blekinge Tekniska Högskola

Det som styr ditt liv, och det du styr ditt liv med

Mjukvara syns i apparna du använder, datorer du skriver på och paddan du spelar på. Men 99% av mjukvaran ser du aldrig. Vattnet i din dusch flödar, vindkraftverket bidrar med fossilfri el, mjölken i din kyl är färsk. Allt tack vare mjukvara.

Mjukvara är dock som maskiner. Den behöver uppfinnas, byggas och senare underhållas och förbättras. Detta är en utmaning av två skäl. Volymen av mjukvara är gigantisk, och växer varje dag mer än något annat. Mjukvaran är dessutom osynlig för alla utom programvarutekniker – ingenjörerna som bygger systemen. Forskning inom programvaruteknik tar fram metoder och verktyg som gör mjukvan möjlig, nu och i framtiden.

Kontakt:

Blekinge Tekniska Högskola – Software Engineering Research Lab Sweden

[email protected]

Datorspelade ungdomar och deras hälsa

Läs mer

Elevers uppfattningar om det förflutna berättar också något om dagens samhälle

Läs mer

Hur påverkar den digitala revolutionen våra jobb?

Läs mer

Dessa #b#P&h! lösenord!

Marcus forskar inom informationssäkerhet, huvudsakligen fokuserat på mänskliga aspekter. Under denna presentation kommer Marcus berätta om den världsledande forskning som sker på Högskolan i Skövde rörande lösenord, och framförallt kommer Marcus svara på vad som är ett bra lösenord, och ge dig praktiska råd som höjer din säkerhet – på riktigt.

Kontakt:

Lektor i datavetenskap, Institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Skövde

[email protected]

IT’s all about you

Society is moving from paper to digital systems for recording information. A major challenge is to ensure information, including documents, can still be read for as long as required – decades for government documents, legal agreements, and design documents for example. In practice, documents created today will have a longer lifespan than the software used to create them. Consequently, for a document to be read in the future, the standard specifying the document file format will need to be available, and software engineers will need to be able to recreate working software from the standard. My research investigates how software developers, working for different companies and organisations, collaborate together in open source software projects to create and maintain software that implements standards.

The aim of the research is to understand the types of problems software developers face today when implementing standards and how they find solutions to those problems. The research findings can be used to find better ways for software developers to collaborate, and to improve the ways that standards for documents and data are created and implemented.

Contact:

Post-Doctor, School of Informatics, University of Skövde

[email protected]

Personalized Medicine – tailoring disease treatments using networks

Bad reactions to drugs account for 3% of deaths in Sweden. Besides genetic factors, there are other factors like sex, age, diet, lifestyle, and environment that impact a patient’s response to a drug. Thus, there is a need of developing a personalized medicine approach to improve the safety and efficacy of drugs.

Recent developments in genomic medicine suggest taking into account genomic knowledge about the individual patient. This knowledge can be represented as network of interconnected genes that tend to form tightly connected “gene communities”. These structures are referred to as modules and are often dysfunctional in various diseases.

”My research is about identifying such modules of interconnection and communication within the genome of the patients and make a prediction of developing drug reactions before the implementation of the drug therapy itself. A virtual model for tailoring drugs and their response on a personalized level is the ultimate research aim.” says Tejaswi.

Individualiserad medicin – skräddarsydd sjukdomsbehandling med hjälp av nätverk

Dåliga reaktioner på mediciner leder till tre procent av alla dödsfall i Sverige. Utöver genetiska orsaker finns det även faktorer såsom kön, ålder, diet, livsstil och miljö som påverkar hur en patient reagerar på en särskild medicin. Därför behöver vi jobba mer med individanpassade mediciner för att öka mediciners säkerhet och effektivitet.

Nya framsteg inom individanpassad medicin visar att det kan vara en bra idé att använda sig av individens unika arvsmassa. Här kan man identifiera unika nätverk av gener som är tätt sammanlänkade i så kallade ”gensamhällen”. Dessa nätverk kallas moduler och är ofta dysfunktionella i samband med olika sjukdomar.

”Min forskning handlar om att identifiera sådana moduler i patientens arvsmassa och göra förutsägelser om möjliga reaktioner på mediciner. Det ultimata målet med min forskning är att göra en virtuell modell för att kunna skräddarsy mediciner och möjliga reaktioner på en individuell nivå” säger Tejaswi.

Contact:

PhD Student, School of Bioscience, University of Skövde

[email protected]

Improving workers life with technology

The research group to which Aitor Pascual belong is the user center product design, where they study the needs of a product taking into account the diversity of people when designing products. One of the areas of study, in which Aitor’s research is included, is the digital modeling of humans, in which they strive to develop digital humans that behave like real humans. The research group also use anthropometry to represent diversities, from different bodies to different ages. All this is applied in the IPS IMMA software, which they continually develop together with the Fraunhofer-Chalmer Centre. This software is used by companies like Scania when evaluating the ergonomics of their workers, in this way the methodologies created by us have an impact on the industry. Aitor’s research is within this context, where he develop methodologies to implement in IPS IMMA.

“In my case, I develop optimization methodologies and their objective is to improve both the ergonomics of the workers and the productivity of the industry. To do this, I automate several factors, such as the design of work stations or the tasks of the workers and I verify both that the worker suffers less and that the station is productive. In this way I can get more productive factories and reduce the number of injuries related to physical work.” Aitor says.

Contact:

PhD Student, School of Engineering Science, University of Skövde

[email protected]

Att översätta skiljetecken

Skiljetecken som frågetecken och utropstecken är internationella symboler men min forskning visar att många skiljetecken används i mycket olika utsträckning i svenska och engelska. Skiljetecken tas bort och läggs till vid översättning mellan språken men översatta texter följer ändå inte normerna i det språk man översatt till.

Kontakt:

Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde

Lektor i engelska, fil.dr.
[email protected]

The Swedish Researchers’ Grand Prix (Forskar Grand Prix) is running four free webinars for researchers interested in learning how to explain their research in quick and simple way.

Läs mer

Du bryr dig om hållbarhet men varför ska företag göra det?

Motivation är nyckeln till all form av förändring. Omställningen av vårt samhälle till att bli hållbart är där vi behöver förändring allra mest. Produktutvecklande företag spelar en nyckelroll i denna omställning – det finns ju produkter överallt runt omkring oss! Men vad är då företagens motivation för att bry sig om hållbarhet, alltså miljömässiga och sociala aspekter? Jo, det visade sig faktiskt till stor del handla om smart riskhantering – att undvika hot och att ta tillvara på möjligheter. Till exempel avgör hur duktigt ett företag är på hållbarhet i allt högre grad om man drabbas av skandaler eller kan bygga ett starkt varumärke. Det spelar också en viktig roll för möjligheten att attrahera de duktigaste medarbetare och för att vara långsiktig konkurrenskraftig. Därför tittar jag i min forskning på hur vi kan använda riskhantering som ett verktyg för att göra motivationen för företag att engagera sig i hållbarhet tydligt – så att de kan leda resan mot ett hållbart samhälle.

Kontakt:

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Strategisk Hållbar Utveckling

[email protected]

”Underlivsläckage” – pinsamt och äckligt!

Läs mer

Det elektroniska kilogrammet

Läs mer

Var tionde patient blir sjuk på sjukhus – så kan vi stoppa infektionerna

Läs mer

Drömmen om den hållbara konsumtionen på sociala medier

Läs mer

Hållbara svamptextilier från matavfall

Det finns stor efterfrågan för hållbara textilier. Idag i textilindustrin används stora mängder energi, vatten och kemikalier och det är brist på bomull. De flesta av oss går runt i kläder av syntetiska material, som släpper ifrån sig mikroskopiska plast-partiklar varje gång vi tvättar. Det finns en stor oro för hur de påverkar oss människor, djur och miljö omkring oss.

Samtidigt finns ett annat stort miljöproblem: Det slängs otroligt mycket bröd. Cirka 80 000 ton bröd hamnar i soporna varje år i Sverige, vilket är en förlust både ekonomiskt och för miljön.

Min forskning handlar om ett nytt tillvägagångssätt för att ta itu med båda problemen genom att använda brödavfall för produktion av nya hållbara textilier. Vi låter svampar växa på gammalt bröd. Vi skapar garn och textilier från svampfibrerna. Vi hoppas att svamptextilerna kan komma att användas för olika ändamål. Tyg är en sak, men vi tittar också på hur svamptextilen kan användas inom sjukvården, för till exempel bandage eller kirurgtråd som absorberas av kroppen.

På det här sättet löser vi två miljöproblem på samma gång. Vi använder ett material som annars skulle ha hamnat i soporna, och vi tar fram en miljövänlig textil som inte kräver en massa vatten samt farliga kemikalier.

Kontakt:

Högskolan i Borås

Docent i resursåtervinning, [email protected]

Minska stillasittandet med ny teknik

Övergången från arbetsliv till pension innebär i många fall en förändrad livsstil med mindre aktivitet och ökat stillasittande. Detta leder till en ökad risk för olika livsstilsrelaterade sjukdomar, vilka är de främsta orsakerna till dödsfall och funktionsnedsättning bland äldre.

För att nyblivna pensionärer ska minska sitt stillasittande ska jag i mitt doktorandprojekt, tillsammans med några av de tänkta användarna, utveckla en app som ska vara ett stöd för nyblivna pensionärerna att varaktigt minska sitt stillasittande. För det bästa sättet att utveckla framtidens hälsoteknik är inte att göra det till slutanvändarna, utan att arbeta tillsammans med dem.

Kontakt:

Mälardalens högskola
www.mdh.se

[email protected]

Förebygg fallolyckor med digital teknik

Läs mer