Michael Bossetta, a researcher in media and communication studies at Lund University has been named Sweden’s best science communicator. He beat six other researchers to win the title at the final of the Researchers’ Grand Prix on 25 November in Stockholm.

Läs mer

Pressmeddelande 20211125

Michael Bossetta, forskare i kommunikation och medier vid Lunds universitet, korades på torsdagen till Sveriges bästa forskningspresentatör när sju forskare gjorde upp i finalen av tävlingen Forskar Grand Prix.

Läs mer

Michael Bossetta, forskare i kommunikation och medier vid Lunds universitet, korades på torsdagen till Sveriges bästa forskningspresentatör när sju forskare gjorde upp i finalen av tävlingen Forskar Grand Prix.

Läs mer

På torsdag den 25 november avgörs vem som kan titulera sig ”Sveriges bästa forskningspresentatör 2020/21”! Sju finalister gör sig redo för att äntra scenen i Forskar Grand Prix – samtidigt som tävlingen fyller tio år!

Läs mer

The countdown has begun. On 25 November, seven finalists will take to the stage to present their research in the most exciting and comprehensible way possible – in just four minutes! Join in and vote for your favourite in the Researchers’ Grand Prix. 

Läs mer

Nedräkningen har börjat. Den 25 november kliver de sju finalisterna upp på scenen för att presentera sin forskning på ett så spännande och begripligt sätt som möjligt – på bara fyra minuter! Var med och rösta fram din favorit i Forskar Grand Prix!

Läs mer

Doktoranderna Louise Karlsson och Richelle Duque Björvang har vunnit varsin plats i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Den 25 november tävlar sammantaget sju forskare om vem som är bäst i Sverige på att presentera sin forskning.

Läs mer

Fascinerande ljusvågor, stress och sjukdom, trovärdig forskning, kemiska ämnen och fertilitet samt vaccinforskning. Det är områden som de fem tävlande forskarna i ForskarGrandPrix Digital forskar i.
Vem presenterar sin forskning bäst?

Läs mer

Äldre med missbruk – omsorg för ett värdigt liv!

Äldre utgör en allt större del av befolkningen i stora delar av världen och alkoholmissbruk bland äldre är ett ökande problem som leder till alkoholrelaterade skador och demens. Personer med erfarenhet av långvarigt alkoholmissbruk har ofta också andra problem såsom psykisk ohälsa, försämrad hälsa, missbruk av narkotika eller läkemedel och kognitiva funktionsnedsättningar. Förutom detta tillkommer ofta sociala problem såsom isolation, ensamhet, förstörda sociala relationer, fattigdom och skulder, och ibland också hemlöshet. Detta ställer stora krav på insatser inom äldreomsorgen, socialvården och missbruksvården.

Min presentation kommer att belysa specialiserade boenden för äldre människor med alkoholmissbruk och hur dessa verksamheter utmanar samhälleliga normer och det sociala arbetet. Hur kan dessa platser bidra till ett värdigt liv – även när den enskilda inte klarar av att komma ur sitt missbruk?

På Socialhögskolan i Lund studerar jag specialiserade omsorgsinsatser för äldre med missbruk och komplexa behov i både Sverige och Danmark. Jag undersöker vad det innebär att åldras med ett missbruk, äldres upplevelser av att bo på specialiserade boenden, fördelar och nackdelar och betydelsen av policies, kultur, skadereducering och omsorg.

Kontakt:

Jeanne Højgaard-Bøytler,
doktorand i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lund universitet.
[email protected]

Läs mer om min forskning

Förbättrar vaccin

Vaccin är vår nyckel ut ur coronapandemin och har varit ett hett ämne det senaste året. Forskare har sen början av pandemin testat över 300 vaccinkandidater med förhoppningen att en eller flera skulle fungera. Jag tror att det måste finnas en bättre och mer effektiv lösning som sparar oss tid, pengar och räddar liv ännu fortare. En ökad förståelse för hur varje komponent i ett vaccin bidrar till vår immunitet tror jag är en viktig del av lösningen.

I fyra år har jag studerat en ny vaccinkandidat mot RS-virus. RS är ett förkylningsvirus som vi alla infekteras av regelbundet men som kan ha allvarliga konsekvenser för spädbarn och våra äldre och sköra. Det finns inget vaccin mot RS idag och det har forskats i över ett halvt sekel. I min forskning utnyttjar jag det faktum att vårt immunförsvar älskar repetitiva mönster. Jag dekorerar fotbollsliknande strukturer med ytprotein från RS-viruset. Genom att manipulera dessa strukturer har jag lärt mig hur vi kan öka mängden, kvalitén, och bredden på vår immunitet. Det betyder mer långvarig och effektiv immunitet som är mindre känslig för t.ex. virusmutationer.

Kontakt:

Sebastian Ols – Doktorand, Vaccin immunologi

[email protected]

Läs mer om min forskning

Richelle Duque Björvang’s presentation in Forskar Grand Prix 20/21 (Researcher’s Grand Prix 20/21)

Fewer Kids: Not Always By Choice

In the 1950s, women had 4-5 children. Today, women have 2-3 children. The decline is partly by choice. People choose to have fewer kids or none at all. But there are likely other reasons behind this that is not necessarily by choice. Infertility affects 10-15% of couples worldwide. And recently, there are more and more evidence showing that man-made chemicals around us may play a role in the capability of people having children. The chemicals are in Teflon in nonstick pans, make-up, pesticides, electronic gadgets, toys, furniture and so much more.

We wanted to study the link between chemicals and fertility in women. By studying this, we are one step closer to better regulations so that we will all live in a safe environment where chemicals will not decide how many kids you have. That decision should only be up to you.

Contact:

Richelle Björvang  – PhD Student, Division of Obstetrics and Gynecology

[email protected]

My research

Press image:

The brilliant case of the mysterious resonances

Almost a year ago, I noticed a brilliant, sparkling signal coming from my experiment that completely changed the course of my research. The signal was so perfectly periodic and structured, that it screamed for an explanation.

I will take you through my journey of discovery. How I went from unexplained resonances coming from levitated water droplets to a full understanding based on quantum mechanics. And if you have no clue about quantum mechanics, don´t you worry! The same thing happens with sound and I will explain with guitars and ukuleles.

But above all, it is a story of my own small ”eureka moment” and of how, if we only look for answers, we will never find the interesting questions.

Contact:

Javier Tello Marmolejo – PhD Student, Physics
[email protected]
My research

Trovärdig forskning

”Forskning visar”, läser du. Men hur vet du att forskarna ställt rätt frågor, på rätt sätt, till rätt personer? Hur vet du om forskningen är trovärdig? Reliabilitet och validitet viktigt för att säkerställa trovärdighet, men vad är reliabilitet och validitet?

Jag forskar om hur delaktiga barn med funktionsnedsättningar är i vardagsaktiviteter. Vilka aktiviteter som ingår i en vardag kan vara väldigt brett, så en generell skattning blir svår att dra slutsatser av. Vi behöver dela in vardagsaktiviteter i områden och för att indelningen ska bli gjord på ett vetenskapligt sätt måste vi basera den på hur aktiviteterna tolkas i den gruppen vi sen ska studera. Vi måste säkerställa att deltagarna tolkat aktiviteterna på samma sätt, och helst på det sätt som vi forskare tänkt att de ska tolkas. Vi testar validitet genom att se hur aktiviteterna klumpar ihop sig i olika områden utifrån hur vårdnadshavare har svarat – inte utifrån hur vi forskare tror. Det är först när vi vet att frågorna vi ställer är reliabla och validerade som vi trovärdigt kan studera hur delaktiga barn med funktionsnedsättningar är i olika sorters vardagsaktiviteter.

Kontakt:

Jennifer Gothilander, Doktorand i fysioterapi vid Mälardalens Högskola
[email protected] 

Mer om min forskning

Louise Karlssons presentation i Forskar Grand Prix 20/21.

Varför ökar de stressrelaterade sjukdomarna?

Stress, du kanske har hört det förut? Du kanske hör om det dagligen? Du kanske till och med upplevt det idag? Allt fler människor har svårt att få ihop sitt vardagspussel och blir sjuka pga stress. Stressrelaterade sjukskrivningarna ökar varje år och under 2020 var cirka 41 procent av alla pågående sjukfall kopplat till stress. Statistik visar att det inte bara är antalet sjukskrivna som ökar, utan även längden på dessa sjukskrivningar. Detta kostar både samhället och individen stora summor och enormt lidande. Men varför? Och vad är egentligen de främsta riskfaktorerna för att drabbas?

Till vardags arbetar jag halvtid som arbetsterapeut i primärvården där jag ofta hjälper individer att återfå kontrollen över sin vardag, medan jag med min forskning även hoppas kunna lyfta blicken för att se hur vi på grupp och samhällsnivå ska kunna främja hälsa så att fler kan mår bra, och därmed också kunna förebygga stressrelaterad ohälsa.

Kontakt:

Louise Karlsson, Leg Arbetsterapeut & Doktorand, Högskolan i Halmstad

[email protected]

Mer om min forskning

Pressbild:

The arctic carbon puzzle

The Arctic has undergone unprecedented environmental changes in the past decade, and is currently the fastest warming region on the globe. But why should we care?

These regional changes can influence the entire planet through the complex interaction and feedbacks between the carbon and water cycles. My colleagues and I are using and developing a computer model to simulate how climate change will influence arctic ecosystems.

By developing lacking or overly simplified processes in the model we tackle one of the still missing pieces in the carbon puzzle: the role of the winter season in the Arctic carbon cycle.

Our aim is to be able to simulate arctic conditions with less uncertainty and get a better picture on climate change impact globally.

Contact:

[email protected]

Doctoral student at the Department of Physical Geography and Ecosystem Science

My research 

Security and Privacy in the Digital Era

We live in a society that increasingly relies on digital technologies. Today we use the internet and digital communication channels to do anything from contacting a friend, to checking the weather forecast; from performing transactions to reading and discussing the news.

Data is created with every digital action we make, and this data is extremely valuable to gather information about individuals, identify new trends and even profile one’s personality. While digital data can be handled in benign ways, we are repeatedly exposed to cases where things go wrong. How can we prevent such misbehaviours?

My research objective at LTH is to make sure anyone can enjoy the empowerment today digital communication technologies give us, free from privacy and security concerns. All we need are solutions that realize the functionality we want ’without leaking any additional information’. The motto is ’privacy by design’ and it is often achieved combining elements from security, programming, cryptography and mathematics. 

Contact:

[email protected]

Assistant Professor at the Department of Electrical Engineering and Information Technology Faculty of Engineering (LTH) Lund University

My research 

Solving sharia related problems in Scandinavia

Sharia is primarily Islamic ethics and rituals, and as such, practicing sharia is unproblematic and, for the most part, even protected by the laws on freedom of religion. However, in some families specific understandings of sharia is forced upon individuals and restrain their freedom, and thus, sharia practice becomes a societal problem that Scandinavian societies have handled poorly – largely because the problems have been misunderstood.

In my research I study how Muslims practice sharia in a Scandinavian context and the emergence of parallel legal practices that may restrain the freedom of individuals. This deeper understanding of Scandinavian sharia practice is important in addressing for example Muslim women who are held captives in Islamic marriages. By transferring knowledge from research and adapt it to existing models within social work many sharia related problems can be solved.

Contact:

[email protected]

Jesper Petersen, affiliated researcher, History of Religions and ReligiousBehavioural Science, Lund Unviersity.

My research 

Michael Bossetta’s presentation in Forskar Grand Prix 20/21 (Researcher’s Grand Prix 20/21)

Social Media and Politics

Social media are exciting new platforms for politics. Politicians use social media to win elections, citizens use them to discuss politics, and ‘bad actors’ use them to spread fake news and disinformation. But how do we actually study politics on social media?

I’ll share my research using experiments and digital methods. The presentation shows a study of fake news on Twitter, and how I use computer vision to study emotions in Facebook political ads.

Contact:

Michael Bossetta, Researcher at Media and Communication Studies, Lund University.

[email protected]

My research 

Press image:

Kan flygfrittrörelsen förändra flygnormen?

Under de senaste åren har flygets klimatpåverkan uppmärksammats allt mer i Sverige, och en social rörelse för att minska flygresandet har växt fram. Min presentation kommer att diskutera hur den här rörelsen utmanar koldioxidintensiva normer, och betydelsen av det i omställningen till ett hållbart samhälle.

I min forskning undersöker jag debatten om flygets klimatpåverkan och kartlägger hur rörelsen kring minskat flygresande har tagit form. Genom att öka förståelsen för hur nya uppfattningar och berättelser om flygresande har uppstått och fått spridning belyser min forskning betydelsen av kollektiva livsstilsförändringar för att möta både nationella och internationella klimatmål.

Kontakt:

[email protected]

Sara Ullström, doktorand vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling; LUCSUS.

Läs mer om min forskning 

Financial systems and complementary currencies

In my presentation, I want to envision how having a bottom-up approach to financial systems might transform the way we understand Financial Inclusion. I work for a future in which vulnerable communities and its members are empowered.

I believe that by enabling communities to build their own financial infrastructure we will be on our way to having a more sustained and inclusive economic future. At the Agenda 2030 Graduate School in Lund University, I study how vulnerable communities construct their own financial freedom.

Today technology empowers us to act locally, autonomously, and in decentralized ways and my research objective is, in a global context, to explore how technologies will help to scale the impact of alternative financial systems. I am an Engineer with a passion for reflexive modeling, where numbers meet humanistic stories.

Contact:

[email protected]

Doctoral student at the Department of Business and Administration, Lund University

More about my research

Alexander Flaig’s presentation in Forskar Grand Prix 20/21 (Researcher’s Grand Prix 20/21)

Shaping sustainable markets

With our race to stop climate change, environmental pollution and resource depletion, many countries and much of research is focusing on developing and providing sustainable solutions.

However, despite promising and proven solutions, many solutions remain unused. And often you might hear or read that the problem is the market. More specifically, the lack or unattractiveness of a market.

But what is actually a market? If we look at research, we get some clues that help us describe a market. It is you, it is me, it is everyone that in some form is involved in selling, buying, using, producing, etc. a specific product or service.

But how do we get us all to actually start to buy, sell, produce, etc. a specific product/service? For this we need to understand how a market develops and how it can be shaped. Because once we know how to shape a market, we can ensure that sustainable solutions receive their sustainable market.

And this is what my research project focuses on. Understanding and providing actionable strategies on how to shape markets for sustainable solutions.

Contact

Alexander Flaig, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), Linköping University

[email protected]

Press image

Yingwei Ouyang’s presentation in Forskar Grand Prix 20/21 (Researcher’s Grand Prix 20/21)

Couples therapy for plastics (for the sake of our planet!)

With the climate crisis, we need more sustainable ways of meeting our energy demands. We hear a lot about solar cells and wind turbines… but these are not of much use if the energy they harness is lost before even reaching us! We need power cables that efficiently transport electricity, enabled by the insulating layer surrounding the cable wire. The insulation material should not only minimise the loss of electricity during transportation, but must also withstand the high temperatures in the cable!

Polyethylene (the plastic in plastic bags) is an almost perfect material, except it is too weak at the high cable temperatures. The material can be strengthened by adding another plastic that is harder to melt, like polypropylene (eg. in takeaway boxes). However, this only works if the two plastics mix well, which they don’t because they dislike each other. My research focuses on understanding and developing different ways of improving the relationship between the two plastics – with the goal of achieving the ideal insulation material for cables that transport electricity (to us) efficiently!

Contact

Yingwei Ouyang, Department of Chemistry and Chemical Engineering, Chalmers

[email protected]

Press image

How good are you at explaining your research? In the Researchers’ Grand Prix, researchers compete to see who can present their research in the most engaging, educational and understandable way – in just 4 minutes! Applications are now open for Researchers’ Grand Prix Digital, an online heat that is open to researchers throughout Sweden. Submit your application, gain an experience of a lifetime and the chance to win 15,000 SEK. Läs mer

Tycker du det är svårt att förklara din forskning för en oinsatt? Eller är du redan rätt vass, men vill finslipa din teknik? Nästa vecka bjuder Forskar Grand Prix in till två webbinarier för dig som är forskare och vill kunna förklara din forskning på ett enkelt och engagerande sätt.

Läs mer

Är du fena på att berätta om din forskning? I Forskar Grand Prix tävlar forskare i vem som kan göra den mest engagerande, lärorika och begripliga presentationen av sin forskning – på bara 4 minuter. Nu öppnar ansökningsperioden för Forskar Grand Prix Digital, en digital deltävling som är öppen för forskare i hela Sverige. Skicka in ditt bidrag, få erfarenheter för livet och en chans att vinna 15 000 kronor!

Läs mer

Är din organisation nyfiken på att anordna aktiviteter under ForskarFredag den 24-25 september 2021, eller vill ni kanske arrangera en deltävling i Forskar Grand Prix? Välkommna att delta i ForskarFredags kick-off den 18-19 mars!

Läs mer

En hackande IT-ingenjör, en genstuderande molekylärbiolog, en bakande företagsekonom och en plastutvecklande kemist. Det är de fyra finalister som hittills är klara i årets Forskar Grand Prix. På grund av pandemin flyttas finalen fram till 2021.

Läs mer

Med anledning av den ökade smittspridningen och restriktionerna för allmänna sammankomster flyttas finalen i tävlingen Forskar Grand Prix fram till nästa år.

Läs mer

Klätterställning av spindeltråd som hjälpmedel för cancerforskning

Hur ska vi kunna prova ut rätt cancerbehandling när tumörceller förändras så fort de tas ut ur kroppen? Lösningen kan vara: med hjälp av konstgjord spindeltråd!

Jag är professor i molekylär biovetenskap, med specialisering inom proteiner som har förmåga att bilda strukturer. Min forskargrupp har kommit på ett sätt att göra konstgjord spindeltråd. Det som är unikt med den är att den bildar tunna och elastiska trådar som liknar det nätverk som finns runt om cellerna i kroppen. Med hjälp av konstgjord spindeltråd kan vi bygga en klätterställning som gör att labbodlade celler kan växa ihop och bilda funktionell vävnad. En sån klätterställning kan användas för olika slags celler – t.ex. hudceller för att göra hud. På så sätt kan modeller av olika vävnader tas fram, som kan användas istället för djurförsök.

Klätterställningen kan också användas som stöd för tumörceller, så att de kan bilda en kopia av tumören, fast utanför kroppen. Jag och mina kollegor har visat att tumörcellerna i den här kopian till stor del beter sig likadant som tumören i kroppen. Vi utvecklar nu en metod för att kunna göra många kopior av en persons tumör, så att det går att testa olika läkemedel på tumören utanför kroppen. Med en sån metod skulle det vara lättare att direkt välja rätt behandling för varje person.

Kontakt:

Professor i molekylär biovetenskap vid KTH

[email protected]

Robert Lagerströms presentation från Forskar Grand Prix 20/21.

Stoppar cyberskurkar

I media hör vi om hackare som lyckas stjäla miljontalskronor från banker, släcka elnät för hela städer, låsa datorer på sjukhus mitt under pågående pandemi eller påverka resultatet i presidentval. Jag arbetar i en forskargrupp som kartlägger hur cyberattacker går till genom att bland annat själv hacka olika system.

Baserat på detta arbete har min grupp utvecklat en app som kan bygga stora kartor över IT-system och sedan visa var en attackerare kan ta sig in, röra sig i systemet och nå viktiga funktioner. Företag som använder appen kan alltså bättre förstå den IT de har och hur sårbara de är mot cyberattacker och fatta de beslut som ger bäst säkerhet. Målet är att IT-system ska bli så säkra det bara går.

Kontakt

Robert Lagerström, Docent och lektor i industriell informationssystemarkitektur vid KTH

[email protected]

Pressbild

Adhd från elevers perspektiv

Internetbaserade metoder för behandling av psykisk ohälsa hos nyanlända ungdomar

Många ungdomar lider av psykiska svårigheter och det kan vara svårt att få rätt hjälp vid rätt tid. För nyanlända ungdomar i Sverige brukar hindren att få hjälp vara extra stora. Det kan handla om språksvårigheter, bristande kunskaper om psykisk ohälsa eller risk för sociala och kulturella stigman. Dessutom har asylsökande över 18 år enbart rätt till vård som inte kan anstå (akut vård), vilket gör det svårt för dem att få tillgång till psykologisk vård.

Jag arbetar i en forskargrupp som utvecklar internetbaserade metoder för att göra det lätt för nyanlända ungdomar (även de som inte har uppehållstillstånd) att få rätt psykologisk hjälp vid rätt tid. I denna forskning tillgängliggörs texter och övningar på svenska, farsi/dari och arabiska. Texterna och övningarna handlar om vanliga psykologiska problem såsom depression, ångest, oro, stress, traumatiska minnen, sorg och sömnsvårigheter på en säker internetplattform. Materialet är kulturanpassat, vilket bland annat innebär att språket, namn och exempel har delvis utgått från ungdomarna och deras situation och bakgrund.

Utifrån en kognitiv beteendeterapeutisk modell ges också förslag på hur ungdomar kan ta hand om dessa svårigheter och minska lidandet. Under behandlingstiden guidas ungdomarna genom materialet av en behandlare via ett chattsystem. Detta tillvägagångssätt har i tidigare studier visat sig vara lika effektivt som behandling under fysiska möten. Den huvudsakliga forskningsfrågan är om internetbehandling fungerar för den här gruppen.

Kontakt:

Adjunkt vid Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

[email protected]

Genetisk variation hos svenska fjällrävar

Hur påverkad är fjällräven och andra vilda djur av inavel? Vad händer när nya individer etablerar sig i ett isolerat bestånd? Och vilka gener påverkas av inavel? Svaren på dessa frågor kan hjälpa oss att förbättra åtgärderna för att bevara arter – inte bara för fjällräven, utan även för många andra utrotningshotade djurarter.

Den skandinaviska fjällräven har varit utrotningshotad sedan 1900-talets början. Trots ett intensivt arbete för bevarande så har arten inte lyckats återhämta sig. Vi vet idag mycket om hur inavel och förlust av genetisk variation påverkar djur i fångenskap, men vår kunskap är begränsad när det gäller djur i sina naturliga miljöer. Jag är doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet och studerar inavel samt genetisk variation hos fjällrävar i Sverige.

Kontakt:

Doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet

[email protected]

 

Nya cellmodeller för att testa pyttesmå partiklar och kemikalier

Har ni tänkt på hur mycket olika ämnen vi utsätts för dagligen? Det kan vara pyttesmå partiklar – så kallande nanopartiklar – som vi andas in. Det kan också vara olika kemikalier vi får i oss genom att de finns i våra kläder eller i produkter vi använder på huden. Kanske har ni också funderat på om vår hälsa kan påverkas? Och hur kan vi ta reda på det innan problem uppstår?

En metod där man snabbt kan testa många ämnen är att använda så kallade ”rapportörceller”. Dessa celler är förändrade på så sätt att de sänder ut ljussignaler när de skadas på olika sätt. Jag är docent i toxikologi och i min grupp utvecklar vi cellmodeller. Förhoppningen är att sådana cellmodeller kommer kunna förutspå skadliga effekter så bra att vi inte längre behöver använda djurförsök.

Kontakt:

Docent i toxikologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

[email protected]

Fantastiska arter och hur man hittar dem

När skog avverkas försvinner inte bara träden utan också livsmiljön för många andra arter. Det har gjort att vi idag har väldigt många arter som är hotade. Hur ska man då göra för att hitta de skogar där dessa arter finns idag?

Sverige är ett land med mycket stora områden skog – ungefär 70 % av landets yta. Att gå igenom hela den svenska skogen för att leta efter väldigt små och ovanliga arter skulle ta för lång tid. Många av arterna skulle hinna försvinna under den tiden på grund av bland annat skogsbruket. I min forskning arbetar jag med metoder för att med hjälp av olika genvägar hitta de miljöer som de hotade arterna lever i. Jag vill veta om det finns sätt att hitta de här arterna utan att behöva leta efter arterna själva. Målet med forskningen är att skapa förutsättningar för effektivare naturvård.

Kontakt:

Forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö.
[email protected]

Zombies of boreal forests

My research environments are forests and I am fascinated by the biological diversity of insects, fungi, and other organisms that are dependent on dead trees. In a way, dead trees are actually living, and therefore they are the zombies of our forests! There is a small ecosystem in each deadwood piece, and it can make a difference to the species if we humans kill the trees instead of letting trees die naturally.

My research project concentrates on finding out how humans can best help nature and the biological diversity of deadwood-dependent organisms. I want everyone to understand the importance of dead trees, as they host hundreds of species and, in the eyes of the public, are often seen as something that should be cleaned away, to keep the parks and forests tidy.

Contact:

I conduct my research at the Swedish University of Agricultural Sciences, in a department of Wildlife, Fish and Environmental Studies.

[email protected]

Sophia Hernandez’ presentation in Forskar Grand Prix 20/21 (Researcher’s Grand Prix 20/21)

Hur löser vi de konflikter som finns mellan människa och vilt på ett effektivt sätt? Skador på grödor och skog är ett stort problem på många platser i världen, markägare förlorar årligen stora summor vilket i sin tur leder till konflikter. För att vi människor ska kunna leva i samspel med djur och natur så måste vi hitta lösningar på konflikter som dessa. Det krävs alltså effektiva sätt att minska skadorna på Sveriges värdefulla resurser, samtidigt som vi vill ha kvar vilda djur i våra skogar.

Min forskning försöker att svara på frågan om man med hjälp av olika metoder kan styra vilts beteende med hjälp av rädsla. Kan man t.ex. genom skrämmande ljud hålla vilt borta från känsliga grödor och skogsplanteringar under vissa perioder? Med målet att skapa mer effektiva förvaltningsmetoder och leva i samspel med naturen.

Kontakt:

Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
[email protected]

Vilda känslor – varför kunskap om människors attityder är viktigt för naturvården

A guided tour of the modern Swedish forestry breeding

Forest trees are one of the most important species on our planet. It not only provides natural habitats for many animals and enormous materials for our livelihoods but also being crucial for the ecosystem, offering watershed protection, preventing soil erosion and mitigate climate change by absorbing carbons. To make forestry trees continue to thrive, many genetics, mathematicians, ecologists, plant biologists, and even computer scientists have worked together for many years. With the integration of recent developments from these interdisciplinary fields, our ability to breed better trees is significantly improved.

In my daily research, we used a combination of DNA sequencing technology, UAV image analysis as well as statistical modeling to guide our breeding applications. In this outreach, I will review the past and present of forest tree breeding, introduce how technology has revolutionized the way we breed trees and end this presentation with a few promising developments on the horizon. I hope this talk would provide a snapshot of the modern forestry breeding that might be interesting to you.

Contact:

Department of Forest Genetics and Plant Physiology, Swedish University of Agricultural Sciences

[email protected]

A sweet deal between tree roots and soil fungi

Lyssna till bäckarnas andetag!

Vattendrag behöver andas för att må bra. Livsviktig syrgas behöver kunna ta sig in i en bäck. Samtidigt släpper många bäckar klimatpåverkande växthusgaser ut i atmosfären. Detta gasutbyte snabbas på av turbulens och luftbubblor som i sin tur skapar det karakteristiska porlande bäckljudet. Var med på en akustisk resa genom våra allt mer tystare vattendrag och vad vi kan lära oss om hur de mår och påverkar klimatet.

Kontakt:

Institutionen för Skogens ekologi och skötsel, Sveriges landbruksuniversitet, SLU

[email protected]

Planerar du att delta i Forskar Grand Prix? Eller vill du bara bli bättre på att förklara för nära och kära vad det är du gör om dagarna? I november bjuder Forskar Grand Prix återigen in till två webbinarier för dig som är forskare och vill kunna förklara din forskning på ett enkelt och engagerande sätt.

Läs mer

Den 26 november 2019 blev medicinforskaren Keivan Javanshiri vid Lunds universitet svensk mästare i att presentera sin forskning. Han hade då kvalificerat sig via deltävlingen vid Lunds universitet i Helsingborg till finalen på Nalen i Stockholm. I denna intervju berättar han om hur han kom att delta i tävlingen, vilka dörrar som öppnats och vikten av mängdträning för att bli en svensk presentationsmästare.

Läs mer

Are you planning on participating in the Researchers’ Grand Prix this year? Or would you just like to be better at explaining what you do at work every day to your friends and family? In September, the Researchers’ Grand Prix is offering two webinars for researchers on how to communicate their research in a quick and engaging way. Läs mer

Planerar du att delta i Forskar Grand Prix? Eller vill du bara bli bättre på att förklara för nära och kära vad det är du gör om dagarna? Forskar Grand Prix bjuder i september in till två webbinarier för dig som är forskare och vill kunna förklara din forskning på ett kort och enkelt sätt.

Läs mer

Applications are now open for N.Ö.R.D., the online open heat of the Swedish Researchers’ Grand Prix 2020. In the Researchers’ Grand Prix, researchers in Sweden compete to present their research in as understandable, captivating and inspiring way possible in just four minutes. An expert jury together with the audience decide the winner. Läs mer

I dag öppnar ansökningsperioden till N.Ö.R.D., den digitala deltävlingen i Forskar Grand Prix. I Forskar Grand Prix tävlar forskare i att presentera sin forskning så begripligt, fängslande och engagerande som möjligt på bara fyra minuter. Vinnaren koras av en expertjury tillsammans med publiken.

Läs mer

Keivan Javanshiri, a medical researcher at the Department of Neuropathology at Lund University has won the 2019 Swedish Researchers’ Grand Prix. He was awarded the title of Sweden’s best science communicator at the final held on 26 November in Stockholm. The winner was decided based upon the combined votes of the public and a jury.  Läs mer

Pressmeddelande 20191126

Medicinforskaren Keivan Javanshiri på neuropatologen vid Lunds universitet tog hem finalen i tävlingen Forskar Grand Prix under tisdagen. Han är därmed nybliven svensk mästare i att presentera sin forskning. Tävlingen avgjordes på Nalen i Stockholm, där publiken och en jury hjälptes åt att rösta fram vinnaren.

Läs mer