Författare-arkiv: Vetenskap & Allmänhet
Cognitive scientist wows the audience to win the Swedish Researchers’ Grand Prix 2022
Using illusions and magic, Matthew Tompkins from Lund University amazed the audience with his presentation to win the national final of the Swedish Researchers’ Grand Prix. The final of the contest, in which researchers present their research in just four minutes, was held on 1 December in Stockholm.
Läs merMatthew Tompkins svensk mästare i att presentera forskning
Pressmeddelande 20221201
Med illusionstrick och magi väckte Matthew Tompkins publikens jubel när han under torsdagen vann den nationella finalen i Forskar Grand Prix, tävlingen där forskare presenterar sin forskning på fyra minuter.
Läs merTompkins förtrollade publiken – vann Forskar Grand Prix 2022
Med illusionstrick och magi väckte Matthew Tompkins publikens jubel när han under torsdagen vann den nationella finalen i Forskar Grand Prix, tävlingen där forskare presenterar sin forskning på fyra minuter.
Riksfinal i Forskar Grand Prix 2022
Pressinbjudan 20221130
Vem framför den mest fängslande, inspirerande och pedagogiska presentationen? På torsdag tävlar sex finalister i vem som är bäst i Sverige på att presentera sin forskning på bara fyra minuter.
Läs merVem är bäst på att presentera sin forskning?
Ett mått magi, en nypa experiment och kanske en smula humor? Receptet för att göra en lyckad presentation går förstås att variera i oändlighet. Den 1 december kliver forskare från hela Sverige upp på Nalens scen i Stockholm för presentera sin forskning i raketfart i finalen av Forskar Grand Prix.
Rösta på ditt favoritbidrag i Forskar Grand Prix Digital!
Autism, cancer, elevers medbestämmande och stöd till för tidigt födda barn. Det är områden som de fyra tävlande i Forskar Grand Prix Digital forskar inom. Rösta på den som presenterar sin forskning bäst!
Apply for Researchers’ Grand Prix Digital and gain an experience of a lifetime
How good are you at explaining your research? Applications are now open for Researchers’ Grand Prix Digital, an online heat that is open to researchers throughout Sweden. Submit your application before 1st of August, gain an experience of a lifetime and the chance to win 15,000 SEK. Läs mer
”Jag rekommenderar verkligen alla att delta, det är en så otrolig upplevelse”
Kan du förklara din forskning på bara fyra minuter? Den 1 juni öppnar ansökningsperioden för Forskar Grand Prix Digital – deltävlingen som är öppen för forskare i hela landet.
”Att vara med är bland det roligaste jag gjort i mitt vuxna liv”, säger Louise Karlsson som deltog förra året.
Webbinarium: Förklara din forskning på fyra minuter
Tycker du det är svårt att förklara din forskning för en oinsatt? Eller är du redan rätt vass, men vill finslipa tekniken? I juni bjuder Forskar Grand Prix in till två webbinarier för dig som är forskare och vill kunna förklara din forskning på ett enkelt och engagerande sätt.
Social media researcher named Sweden’s best science communicator
Michael Bossetta, a researcher in media and communication studies at Lund University has been named Sweden’s best science communicator. He beat six other researchers to win the title at the final of the Researchers’ Grand Prix on 25 November in Stockholm.
Forskning om politik i sociala medier gav första pris i Forskar Grand Prix
Pressmeddelande 20211125
Michael Bossetta, forskare i kommunikation och medier vid Lunds universitet, korades på torsdagen till Sveriges bästa forskningspresentatör när sju forskare gjorde upp i finalen av tävlingen Forskar Grand Prix.
Michael Bossetta tog hem Forskar Grand Prix 20/21!
Michael Bossetta, forskare i kommunikation och medier vid Lunds universitet, korades på torsdagen till Sveriges bästa forskningspresentatör när sju forskare gjorde upp i finalen av tävlingen Forskar Grand Prix.
Snart är det dags – finalisterna gör sig redo!
På torsdag den 25 november avgörs vem som kan titulera sig ”Sveriges bästa forskningspresentatör 2020/21”! Sju finalister gör sig redo för att äntra scenen i Forskar Grand Prix – samtidigt som tävlingen fyller tio år!
Who is the best in Sweden at presenting their research?
The countdown has begun. On 25 November, seven finalists will take to the stage to present their research in the most exciting and comprehensible way possible – in just four minutes! Join in and vote for your favourite in the Researchers’ Grand Prix.
Vem är bäst i Sverige på att presentera sin forskning?
Nedräkningen har börjat. Den 25 november kliver de sju finalisterna upp på scenen för att presentera sin forskning på ett så spännande och begripligt sätt som möjligt – på bara fyra minuter! Var med och rösta fram din favorit i Forskar Grand Prix!
Stressjukdom och fertilitetsproblem gav finalplatser
Doktoranderna Louise Karlsson och Richelle Duque Björvang har vunnit varsin plats i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Den 25 november tävlar sammantaget sju forskare om vem som är bäst i Sverige på att presentera sin forskning.
Rösta fram din favoritforskare!
Fascinerande ljusvågor, stress och sjukdom, trovärdig forskning, kemiska ämnen och fertilitet samt vaccinforskning. Det är områden som de fem tävlande forskarna i ForskarGrandPrix Digital forskar i.
Vem presenterar sin forskning bäst?
Jeanne Højgaard-Bøytler
Äldre med missbruk – omsorg för ett värdigt liv!
Äldre utgör en allt större del av befolkningen i stora delar av världen och alkoholmissbruk bland äldre är ett ökande problem som leder till alkoholrelaterade skador och demens. Personer med erfarenhet av långvarigt alkoholmissbruk har ofta också andra problem såsom psykisk ohälsa, försämrad hälsa, missbruk av narkotika eller läkemedel och kognitiva funktionsnedsättningar. Förutom detta tillkommer ofta sociala problem såsom isolation, ensamhet, förstörda sociala relationer, fattigdom och skulder, och ibland också hemlöshet. Detta ställer stora krav på insatser inom äldreomsorgen, socialvården och missbruksvården.
Min presentation kommer att belysa specialiserade boenden för äldre människor med alkoholmissbruk och hur dessa verksamheter utmanar samhälleliga normer och det sociala arbetet. Hur kan dessa platser bidra till ett värdigt liv – även när den enskilda inte klarar av att komma ur sitt missbruk?
På Socialhögskolan i Lund studerar jag specialiserade omsorgsinsatser för äldre med missbruk och komplexa behov i både Sverige och Danmark. Jag undersöker vad det innebär att åldras med ett missbruk, äldres upplevelser av att bo på specialiserade boenden, fördelar och nackdelar och betydelsen av policies, kultur, skadereducering och omsorg.
Kontakt:
Jeanne Højgaard-Bøytler,
doktorand i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lund universitet.
[email protected]
Sebastian Ols
Förbättrar vaccin
Vaccin är vår nyckel ut ur coronapandemin och har varit ett hett ämne det senaste året. Forskare har sen början av pandemin testat över 300 vaccinkandidater med förhoppningen att en eller flera skulle fungera. Jag tror att det måste finnas en bättre och mer effektiv lösning som sparar oss tid, pengar och räddar liv ännu fortare. En ökad förståelse för hur varje komponent i ett vaccin bidrar till vår immunitet tror jag är en viktig del av lösningen.
I fyra år har jag studerat en ny vaccinkandidat mot RS-virus. RS är ett förkylningsvirus som vi alla infekteras av regelbundet men som kan ha allvarliga konsekvenser för spädbarn och våra äldre och sköra. Det finns inget vaccin mot RS idag och det har forskats i över ett halvt sekel. I min forskning utnyttjar jag det faktum att vårt immunförsvar älskar repetitiva mönster. Jag dekorerar fotbollsliknande strukturer med ytprotein från RS-viruset. Genom att manipulera dessa strukturer har jag lärt mig hur vi kan öka mängden, kvalitén, och bredden på vår immunitet. Det betyder mer långvarig och effektiv immunitet som är mindre känslig för t.ex. virusmutationer.
Kontakt:
Sebastian Ols – Doktorand, Vaccin immunologi
Richelle Duque Björvang, Karolinska Institutet
Richelle Duque Björvang’s presentation in Forskar Grand Prix 20/21 (Researcher’s Grand Prix 20/21)
Fewer Kids: Not Always By Choice
In the 1950s, women had 4-5 children. Today, women have 2-3 children. The decline is partly by choice. People choose to have fewer kids or none at all. But there are likely other reasons behind this that is not necessarily by choice. Infertility affects 10-15% of couples worldwide. And recently, there are more and more evidence showing that man-made chemicals around us may play a role in the capability of people having children. The chemicals are in Teflon in nonstick pans, make-up, pesticides, electronic gadgets, toys, furniture and so much more.
We wanted to study the link between chemicals and fertility in women. By studying this, we are one step closer to better regulations so that we will all live in a safe environment where chemicals will not decide how many kids you have. That decision should only be up to you.
Contact:
Richelle Björvang – PhD Student, Division of Obstetrics and Gynecology
Press image:
Javier Tello Marmolejo
The brilliant case of the mysterious resonances
Almost a year ago, I noticed a brilliant, sparkling signal coming from my experiment that completely changed the course of my research. The signal was so perfectly periodic and structured, that it screamed for an explanation.
I will take you through my journey of discovery. How I went from unexplained resonances coming from levitated water droplets to a full understanding based on quantum mechanics. And if you have no clue about quantum mechanics, don´t you worry! The same thing happens with sound and I will explain with guitars and ukuleles.
But above all, it is a story of my own small ”eureka moment” and of how, if we only look for answers, we will never find the interesting questions.
Contact:
Javier Tello Marmolejo – PhD Student, Physics
[email protected]
My research
Jennifer Gothilander
Trovärdig forskning
”Forskning visar”, läser du. Men hur vet du att forskarna ställt rätt frågor, på rätt sätt, till rätt personer? Hur vet du om forskningen är trovärdig? Reliabilitet och validitet viktigt för att säkerställa trovärdighet, men vad är reliabilitet och validitet?
Jag forskar om hur delaktiga barn med funktionsnedsättningar är i vardagsaktiviteter. Vilka aktiviteter som ingår i en vardag kan vara väldigt brett, så en generell skattning blir svår att dra slutsatser av. Vi behöver dela in vardagsaktiviteter i områden och för att indelningen ska bli gjord på ett vetenskapligt sätt måste vi basera den på hur aktiviteterna tolkas i den gruppen vi sen ska studera. Vi måste säkerställa att deltagarna tolkat aktiviteterna på samma sätt, och helst på det sätt som vi forskare tänkt att de ska tolkas. Vi testar validitet genom att se hur aktiviteterna klumpar ihop sig i olika områden utifrån hur vårdnadshavare har svarat – inte utifrån hur vi forskare tror. Det är först när vi vet att frågorna vi ställer är reliabla och validerade som vi trovärdigt kan studera hur delaktiga barn med funktionsnedsättningar är i olika sorters vardagsaktiviteter.
Kontakt:
Jennifer Gothilander, Doktorand i fysioterapi vid Mälardalens Högskola
[email protected]
Louise Karlsson, Högskolan i Halmstad
Louise Karlssons presentation i Forskar Grand Prix 20/21.
Varför ökar de stressrelaterade sjukdomarna?
Stress, du kanske har hört det förut? Du kanske hör om det dagligen? Du kanske till och med upplevt det idag? Allt fler människor har svårt att få ihop sitt vardagspussel och blir sjuka pga stress. Stressrelaterade sjukskrivningarna ökar varje år och under 2020 var cirka 41 procent av alla pågående sjukfall kopplat till stress. Statistik visar att det inte bara är antalet sjukskrivna som ökar, utan även längden på dessa sjukskrivningar. Detta kostar både samhället och individen stora summor och enormt lidande. Men varför? Och vad är egentligen de främsta riskfaktorerna för att drabbas?
Till vardags arbetar jag halvtid som arbetsterapeut i primärvården där jag ofta hjälper individer att återfå kontrollen över sin vardag, medan jag med min forskning även hoppas kunna lyfta blicken för att se hur vi på grupp och samhällsnivå ska kunna främja hälsa så att fler kan mår bra, och därmed också kunna förebygga stressrelaterad ohälsa.
Kontakt:
Louise Karlsson, Leg Arbetsterapeut & Doktorand, Högskolan i Halmstad
Pressbild:
Alexandra Pongrácz
The arctic carbon puzzle
The Arctic has undergone unprecedented environmental changes in the past decade, and is currently the fastest warming region on the globe. But why should we care?
These regional changes can influence the entire planet through the complex interaction and feedbacks between the carbon and water cycles. My colleagues and I are using and developing a computer model to simulate how climate change will influence arctic ecosystems.
By developing lacking or overly simplified processes in the model we tackle one of the still missing pieces in the carbon puzzle: the role of the winter season in the Arctic carbon cycle.
Our aim is to be able to simulate arctic conditions with less uncertainty and get a better picture on climate change impact globally.
Contact:
Doctoral student at the Department of Physical Geography and Ecosystem Science
Elena Pagnin
Security and Privacy in the Digital Era
We live in a society that increasingly relies on digital technologies. Today we use the internet and digital communication channels to do anything from contacting a friend, to checking the weather forecast; from performing transactions to reading and discussing the news.
Data is created with every digital action we make, and this data is extremely valuable to gather information about individuals, identify new trends and even profile one’s personality. While digital data can be handled in benign ways, we are repeatedly exposed to cases where things go wrong. How can we prevent such misbehaviours?
My research objective at LTH is to make sure anyone can enjoy the empowerment today digital communication technologies give us, free from privacy and security concerns. All we need are solutions that realize the functionality we want ’without leaking any additional information’. The motto is ’privacy by design’ and it is often achieved combining elements from security, programming, cryptography and mathematics.
Contact:
Assistant Professor at the Department of Electrical Engineering and Information Technology Faculty of Engineering (LTH) Lund University
Jesper Petersen
Solving sharia related problems in Scandinavia
Sharia is primarily Islamic ethics and rituals, and as such, practicing sharia is unproblematic and, for the most part, even protected by the laws on freedom of religion. However, in some families specific understandings of sharia is forced upon individuals and restrain their freedom, and thus, sharia practice becomes a societal problem that Scandinavian societies have handled poorly – largely because the problems have been misunderstood.
In my research I study how Muslims practice sharia in a Scandinavian context and the emergence of parallel legal practices that may restrain the freedom of individuals. This deeper understanding of Scandinavian sharia practice is important in addressing for example Muslim women who are held captives in Islamic marriages. By transferring knowledge from research and adapt it to existing models within social work many sharia related problems can be solved.
Contact:
Jesper Petersen, affiliated researcher, History of Religions and ReligiousBehavioural Science, Lund Unviersity.
