Författare-arkiv: Vetenskap & Allmänhet
Jesko Schulte
Du bryr dig om hållbarhet men varför ska företag göra det?
Motivation är nyckeln till all form av förändring. Omställningen av vårt samhälle till att bli hållbart är där vi behöver förändring allra mest. Produktutvecklande företag spelar en nyckelroll i denna omställning – det finns ju produkter överallt runt omkring oss! Men vad är då företagens motivation för att bry sig om hållbarhet, alltså miljömässiga och sociala aspekter? Jo, det visade sig faktiskt till stor del handla om smart riskhantering – att undvika hot och att ta tillvara på möjligheter. Till exempel avgör hur duktigt ett företag är på hållbarhet i allt högre grad om man drabbas av skandaler eller kan bygga ett starkt varumärke. Det spelar också en viktig roll för möjligheten att attrahera de duktigaste medarbetare och för att vara långsiktig konkurrenskraftig. Därför tittar jag i min forskning på hur vi kan använda riskhantering som ett verktyg för att göra motivationen för företag att engagera sig i hållbarhet tydligt – så att de kan leda resan mot ett hållbart samhälle.
Kontakt:
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Strategisk Hållbar Utveckling
Jon Edman Wallér

Var tionde patient blir sjuk på sjukhus – så kan vi stoppa infektionerna
Hanna Wittrock

Drömmen om den hållbara konsumtionen på sociala medier
Akram Zamani
Hållbara svamptextilier från matavfall
Det finns stor efterfrågan för hållbara textilier. Idag i textilindustrin används stora mängder energi, vatten och kemikalier och det är brist på bomull. De flesta av oss går runt i kläder av syntetiska material, som släpper ifrån sig mikroskopiska plast-partiklar varje gång vi tvättar. Det finns en stor oro för hur de påverkar oss människor, djur och miljö omkring oss.
Samtidigt finns ett annat stort miljöproblem: Det slängs otroligt mycket bröd. Cirka 80 000 ton bröd hamnar i soporna varje år i Sverige, vilket är en förlust både ekonomiskt och för miljön.
Min forskning handlar om ett nytt tillvägagångssätt för att ta itu med båda problemen genom att använda brödavfall för produktion av nya hållbara textilier. Vi låter svampar växa på gammalt bröd. Vi skapar garn och textilier från svampfibrerna. Vi hoppas att svamptextilerna kan komma att användas för olika ändamål. Tyg är en sak, men vi tittar också på hur svamptextilen kan användas inom sjukvården, för till exempel bandage eller kirurgtråd som absorberas av kroppen.
På det här sättet löser vi två miljöproblem på samma gång. Vi använder ett material som annars skulle ha hamnat i soporna, och vi tar fram en miljövänlig textil som inte kräver en massa vatten samt farliga kemikalier.
Kontakt:
Docent i resursåtervinning, [email protected]
Lisa Waltersson
Minska stillasittandet med ny teknik
Övergången från arbetsliv till pension innebär i många fall en förändrad livsstil med mindre aktivitet och ökat stillasittande. Detta leder till en ökad risk för olika livsstilsrelaterade sjukdomar, vilka är de främsta orsakerna till dödsfall och funktionsnedsättning bland äldre.
För att nyblivna pensionärer ska minska sitt stillasittande ska jag i mitt doktorandprojekt, tillsammans med några av de tänkta användarna, utveckla en app som ska vara ett stöd för nyblivna pensionärerna att varaktigt minska sitt stillasittande. För det bästa sättet att utveckla framtidens hälsoteknik är inte att göra det till slutanvändarna, utan att arbeta tillsammans med dem.
Kontakt:
Mälardalens högskola
www.mdh.se
Keivan Javanshiri

Kan vi förebygga demens genom en sund livsstil?
Min presentation kommer diskutera huruvida folksjukdomarna diabetes och hjärt- och kärlsjukdom påverkar vår risk att utveckla demens. Demens är ett samlingsnamn för en grupp hjärnsjukdomar som drabbar miljontals människor världen över och som vi idag fortfarande inte har någon effektiv behandling mot. Om det nu finns en koppling mellan dessa sjukdomar, kan man då förhindra att vi utvecklar demens genom att behandla och förebygga diabetes och hjärt- och kärlsjukdom?
På patologen i Lund undersöker jag om diabetes och hjärt- och kärlsjukdom är riskfaktorer för att utveckla demens. Jag studerar avlidna fall med demens och deras sjukdomshistorik för att se om det finns en koppling. Dålig kost och lite motion är starkt bidragande faktorer till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Är det även faktorer som påverkar utvecklandet av demens?
Kontakt:
Institutionen för kliniska vetenskaper, medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Min personalsida.
[email protected]
Webinarium: Förklara din forskning på fyra minuter!
Forskar Grand Prix bjuder in till fyra webinarier för dig som är forskare och vill kunna förklara din forskning på ett kort och enkelt sätt.
”Sluta tänk efter och gör det – ni kommer lära er massor!”
Rezan Güler från KTH är cancerforskaren som blev svensk mästare i att presentera sin forskning. Vi tog ett snack med Rezan för att höra hur han ser tillbaka på sin upplevelse som deltagare i Forskar Grand Prix 2018, och vad han har för råd till framtida tävlande.
Marie Bemler

Runda hörn och fyra hjul? Historien om den smarta framtiden.
Martin Jakobsson

Kan havet smälta Grönlandsisen?
De delar av inlandsisen på Grönland som kommer i kontakt med havet är särskilt känsliga för klimatförändringar och utvecklingen i ett varmare klimat är svår att förutspå. Min forskning handlar om stabiliteten av de stora glaciärisarnas delar som når havet och deras potentiella bidrag till en ökning av havsnivån. Jag har precis kommit hem från en expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären på norra Grönland. De har samlat data från havsområdet där Ryderglaciären mynnar ut, där ingen tidigare tagit sig med fartyg.
Kontakt:
Martin Jakobsson är professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet.
Joakim Jaldén
Matematik för att räkna celler
Varifrån kom alla de proteiner som fångats upp av ett membran täckt av antikroppar? Frågan är relevant för till exempel framställningen av vaccin, och kan besvaras med hjälp av matematik.
Jag är professor i signalbehandling, ett område av elektrotekniken som använder matematik, fysik, och sannolikhetslära för att utvinna användbar information ur uppmätt data. Min grupp har nyligen studerat hur antalet proteinproducerande celler kan räknas utifrån var proteinerna tar vägen. I den typ av immunologiska experiment vi studerat så är man intresserad av andelen celler i immunförsvaret som svarar på ett testat stimuli, men man kan bara indirekt observera detta genom att observera var de proteiner som cellerna producerat samlats när experiment är över. Genom att matematisk beskriva hur proteiner diffunderar och interagerar, så kan vi statistiskt räkna ut var proteinerna måste ha kommit ifrån, och antalet celler som producerat dem.
Kontakt:
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), avdelningen för tekniks informationsvetenskap vid skolan för elektroteknik och datavetenskap.
www.kth.se
Azadeh Karami

Endast forskning kan stoppa Alzheimers sjukdom!
Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste orsaken till demens och det utmärks av smygande debut och långsamt försämring av kognitiva funktioner. Sjukdomsprocessen startar 20–30 år innan patienten får de första kliniska symtomen som börjar smygande, och initialt märks endast lätta minnessvårigheter och successivt blir mer uttalade. Dagens behandling är symtomatisk. Någon botande behandling finns ännu inte. Sedan mitten av 1990-talet finns i Sverige registrerat en grupp läkemedel som hämmar enzymet acetylkolinesteras i hjärnan och därmed upprätthåller nivån av acetylkolin i synapsen och underlättar signalöverföringen, vilket i sin tur leder till förbättrad kognition. Min forskning går ut på att undersöka olika markörer hos AD patienter. Vi har för första gången lyckats bevisa att kolinacetyltransferas existerar i likvor och plasma och genom att mäta balansen mellan kolinacetyltransferas och acetylkolinesteras kan vi följa upp sjukdomsprogression och behandlingseffekter hos AD patienter.
Kontakt:
Doktorand i medicin med inriktning neuroscience vid Karolinska Institutet.
Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och Samhälle (NVS). Sektionen för Klinisk Geriatrik
www.medarbetare.ki.se/people/azakar
Would you like to be the best in Sweden at presenting research?
Now, N.Ö.R.D. is open for contributions! N.Ö.R.D. is a digital competition for those who want to join the Researchers’ Grand Prix, but have no competition close by. Simply submit a video with your presentation and compete for a place in the final!
Nu öppnar N.Ö.R.D.!
Nu öppnar N.Ö.R.D., deltävlingen för dig som vill vara med i Forskar Grand Prix, men inte har en deltävling nära dig. Skicka in en video med din presentation och var med och tävla om en plats i finalen av Forskar Grand Prix!
FRÅN OSS ALLA, TILL ER ALLA: FINALEN I FORSKAR GRAND PRIX 2018!
Någon måste skämta aprillo? Nej, det är sant! På julafton 24 december kl. 15.30 visas finalen av Forskar Grand Prix i Kunskapskanalen. Då kan hela familjen tindra med ögonen framför teven, och fascineras av ny, spännande forskning! Splendido – magnifico! Läs mer
Rezan Güler vann Forskar Grand Prix 2018
Cancerforskaren Rezan Güler från KTH är svensk mästare i att presentera sin forskning. Det avgjordes under tisdagseftermiddagen då den nationella finalen av Forskar Grand Prix gick av stapeln i Stockholm.
KTH-forskaren Rezan Güler vann Forskar Grand Prix 2018!
Cancerforskaren Rezan Güler från KTH är svensk mästare i att presentera sin forskning. Det avgjordes under tisdagseftermiddagen då den nationella finalen av Forskar Grand Prix gick av stapeln i Stockholm.
Final i Forskar Grand Prix 2018
Pressinbjudan
Vem blir forskaren som tar hem Forskar Grand Prix-pokalen 2018? Årets nervkittlande, nagelbitande (och allmänbildande) final avgörs tisdagen den 27 november på Nalen i Stockholm. Sju forskare har då fyra minuter på sig att fängsla och förtjusa svenska folket när de förklarar sin forskning.
RÖSTA FRAM VINNAREN I FORSKAR GRAND PRIX!
På tisdag den 27 november kan du vara med och kora vinnaren i Sverige största tävling i presentationsteknik för forskare – Forskar Grand Prix. Sju finalister kliver då upp på Nalens scen för att få just DIN röst i kampen om segerpokalen. Läs mer
I det enkla bor det vackra
Nervösa forskare, en förväntansfull publik och en skärpt jury fyllde lokalen till bredden när det var dags för Forskar Grand Prix under årets ForskarFredag på Kreativum Science Center i Karlshamn. Att på ett tilltalande och begripligt sätt berätta om flera års avancerad forskning är ingen lätt uppgift, men denna eftermiddag var det tre modiga forskare som tog sig an utmaningen.
Final för förtrollande forskare på Nalen i Stockholm den 27 november
Besvär hos insekter till följd av blombrist, proteiner mot cancer, virtuell verklighet, digitalisering av vården och språkinlärning. Det är några exempel på vad som bjuds på Nalen i Stockholm den 27 november. Då avgörs finalen i Forskar Grand Prix – tävlingen där forskare ska förklara sin forskning för publik på bara fyra minuter.
Är du N.Ö.R.D-en vi söker?
Sveriges forskare: släpp diktafoner, böcker, provrör, pennor, stetoskop, mikroskop, teleskop! Nu förlänger vi anmälningstiden för årets viktigaste selfie-video – N.Ö.R.D. I potten ligger en direktbiljett till finalen av Forskar Grand Prix!
Gunilla Åkesson Nilsson

Varför blev det så? Jag förstår inte! -Ingenjörsstudenters materiakunskaper
Lars-Erik Berg

Reflektionsförmågans paradox: symbolen är något annat än sig själv.
Annika Grynne

SG-Thinking and Linking – ett lärandespel för sjuksköterskestudenter
Fredrik Zimmerman

Varför skojretas pojkar och hur påverkar det studiemiljön i skolan?
Läs mer
Tobias Alfvén

Virus eller bakterier? Hur kan vi bli bättre på att ställa rätt diagnos?
Forskningsresultat är ofta inte så eleganta
Forskning bör inte lova saker den inte kan hålla och forskare bör inte sälja in att deras teori stämmer utan snarare undersöka om så verkligen är fallet. Med den inställningen ställde sig Peter Ueda på scenen i Forskar Grand Prix 2017 – och vann.
Rachael Berglund

Hur påverkar företags arbete med psykosocial hälsa medarbetares välbefinnande?
Magnus Hoppe
