Jesko Schulte

Du bryr dig om hållbarhet men varför ska företag göra det?

Motivation är nyckeln till all form av förändring. Omställningen av vårt samhälle till att bli hållbart är där vi behöver förändring allra mest. Produktutvecklande företag spelar en nyckelroll i denna omställning – det finns ju produkter överallt runt omkring oss! Men vad är då företagens motivation för att bry sig om hållbarhet, alltså miljömässiga och sociala aspekter? Jo, det visade sig faktiskt till stor del handla om smart riskhantering – att undvika hot och att ta tillvara på möjligheter. Till exempel avgör hur duktigt ett företag är på hållbarhet i allt högre grad om man drabbas av skandaler eller kan bygga ett starkt varumärke. Det spelar också en viktig roll för möjligheten att attrahera de duktigaste medarbetare och för att vara långsiktig konkurrenskraftig. Därför tittar jag i min forskning på hur vi kan använda riskhantering som ett verktyg för att göra motivationen för företag att engagera sig i hållbarhet tydligt – så att de kan leda resan mot ett hållbart samhälle.

Kontakt:

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Strategisk Hållbar Utveckling

[email protected]


Akram Zamani

Hållbara svamptextilier från matavfall

Det finns stor efterfrågan för hållbara textilier. Idag i textilindustrin används stora mängder energi, vatten och kemikalier och det är brist på bomull. De flesta av oss går runt i kläder av syntetiska material, som släpper ifrån sig mikroskopiska plast-partiklar varje gång vi tvättar. Det finns en stor oro för hur de påverkar oss människor, djur och miljö omkring oss.

Samtidigt finns ett annat stort miljöproblem: Det slängs otroligt mycket bröd. Cirka 80 000 ton bröd hamnar i soporna varje år i Sverige, vilket är en förlust både ekonomiskt och för miljön.

Min forskning handlar om ett nytt tillvägagångssätt för att ta itu med båda problemen genom att använda brödavfall för produktion av nya hållbara textilier. Vi låter svampar växa på gammalt bröd. Vi skapar garn och textilier från svampfibrerna. Vi hoppas att svamptextilerna kan komma att användas för olika ändamål. Tyg är en sak, men vi tittar också på hur svamptextilen kan användas inom sjukvården, för till exempel bandage eller kirurgtråd som absorberas av kroppen.

På det här sättet löser vi två miljöproblem på samma gång. Vi använder ett material som annars skulle ha hamnat i soporna, och vi tar fram en miljövänlig textil som inte kräver en massa vatten samt farliga kemikalier.

Kontakt:

Högskolan i Borås

Docent i resursåtervinning, [email protected]


Lisa Waltersson

Minska stillasittandet med ny teknik

Övergången från arbetsliv till pension innebär i många fall en förändrad livsstil med mindre aktivitet och ökat stillasittande. Detta leder till en ökad risk för olika livsstilsrelaterade sjukdomar, vilka är de främsta orsakerna till dödsfall och funktionsnedsättning bland äldre.

För att nyblivna pensionärer ska minska sitt stillasittande ska jag i mitt doktorandprojekt, tillsammans med några av de tänkta användarna, utveckla en app som ska vara ett stöd för nyblivna pensionärerna att varaktigt minska sitt stillasittande. För det bästa sättet att utveckla framtidens hälsoteknik är inte att göra det till slutanvändarna, utan att arbeta tillsammans med dem.

Kontakt:

Mälardalens högskola
www.mdh.se

[email protected]


Keivan Javanshiri

Foto: Tove Smeds.

Kan vi förebygga demens genom en sund livsstil?

Min presentation kommer diskutera huruvida folksjukdomarna diabetes och hjärt- och kärlsjukdom påverkar vår risk att utveckla demens. Demens är ett samlingsnamn för en grupp hjärnsjukdomar som drabbar miljontals människor världen över och som vi idag fortfarande inte har någon effektiv behandling mot. Om det nu finns en koppling mellan dessa sjukdomar, kan man då förhindra att vi utvecklar demens genom att behandla och förebygga diabetes och hjärt- och kärlsjukdom?

På patologen i Lund undersöker jag om diabetes och hjärt- och kärlsjukdom är riskfaktorer för att utveckla demens. Jag studerar avlidna fall med demens och deras sjukdomshistorik för att se om det finns en koppling. Dålig kost och lite motion är starkt bidragande faktorer till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Är det även faktorer som påverkar utvecklandet av demens?

Kontakt:

Institutionen för kliniska vetenskaper, medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Min personalsida.
[email protected]


Martin Jakobsson

Martin Jakobsson ute på expedition. Foto: Privat.

Kan havet smälta Grönlandsisen?

De delar av inlandsisen på Grönland som kommer i kontakt med havet är särskilt känsliga för klimatförändringar och utvecklingen i ett varmare klimat är svår att förutspå. Min forskning handlar om stabiliteten av de stora glaciärisarnas delar som når havet och deras potentiella bidrag till en ökning av havsnivån. Jag har precis kommit hem från en expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären på norra Grönland. De har samlat data från havsområdet där Ryderglaciären mynnar ut, där ingen tidigare tagit sig med fartyg.    

Kontakt:

Martin Jakobsson är professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet.

[email protected]


Joakim Jaldén

Matematik för att räkna celler

Varifrån kom alla de proteiner som fångats upp av ett membran täckt av antikroppar? Frågan är relevant för till exempel framställningen av vaccin, och kan besvaras med hjälp av matematik.

Jag är professor i signalbehandling, ett område av elektrotekniken som använder matematik, fysik, och sannolikhetslära för att utvinna användbar information ur uppmätt data. Min grupp har nyligen studerat hur antalet proteinproducerande celler kan räknas utifrån var proteinerna tar vägen. I den typ av immunologiska experiment vi studerat så är man intresserad av andelen celler i immunförsvaret som svarar på ett testat stimuli, men man kan bara indirekt observera detta genom att observera var de proteiner som cellerna producerat samlats när experiment är över. Genom att matematisk beskriva hur proteiner diffunderar och interagerar, så kan vi statistiskt räkna ut var proteinerna måste ha kommit ifrån, och antalet celler som producerat dem.

Kontakt:

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), avdelningen för tekniks informationsvetenskap vid skolan för elektroteknik och datavetenskap.
www.kth.se

[email protected]


Azadeh Karami

Azadeh Karami. Foto: Mehrad Moghadam.

Endast forskning kan stoppa Alzheimers sjukdom!

Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste orsaken till demens och det utmärks av smygande debut och långsamt försämring av kognitiva funktioner. Sjukdomsprocessen startar 20–30 år innan patienten får de första kliniska symtomen som börjar smygande, och initialt märks endast lätta minnessvårigheter och successivt blir mer uttalade. Dagens behandling är symtomatisk. Någon botande behandling finns ännu inte. Sedan mitten av 1990-talet finns i Sverige registrerat en grupp läkemedel som hämmar enzymet acetylkolinesteras i hjärnan och därmed upprätthåller nivån av acetylkolin i synapsen och underlättar signalöverföringen, vilket i sin tur leder till förbättrad kognition. Min forskning går ut på att undersöka olika markörer hos AD patienter. Vi har för första gången lyckats bevisa att kolinacetyltransferas existerar i likvor och plasma och genom att mäta balansen mellan kolinacetyltransferas och acetylkolinesteras kan vi följa upp sjukdomsprogression och behandlingseffekter hos AD patienter.

Kontakt:

Doktorand i medicin med inriktning neuroscience vid Karolinska Institutet.

Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och Samhälle (NVS). Sektionen för Klinisk Geriatrik
www.medarbetare.ki.se/people/azakar

Läs mer om min forskning här och här.

[email protected]


I det enkla bor det vackra

Nervösa forskare, en förväntansfull publik och en skärpt jury fyllde lokalen till bredden när det var dags för Forskar Grand Prix under årets ForskarFredag på Kreativum Science Center i Karlshamn. Att på ett tilltalande och begripligt sätt berätta om flera års avancerad forskning är ingen lätt uppgift, men denna eftermiddag var det tre modiga forskare som tog sig an utmaningen.

Läs mer


Final för förtrollande forskare på Nalen i Stockholm den 27 november

Besvär hos insekter till följd av blombrist, proteiner mot cancer, virtuell verklighet, digitalisering av vården och språkinlärning. Det är några exempel på vad som bjuds på Nalen i Stockholm den 27 november. Då avgörs finalen i Forskar Grand Prix – tävlingen där forskare ska förklara sin forskning för publik på bara fyra minuter.

Läs mer