My Hedhammar

Klätterställning av spindeltråd som hjälpmedel för cancerforskning

Hur ska vi kunna prova ut rätt cancerbehandling när tumörceller förändras så fort de tas ut ur kroppen? Lösningen kan vara: med hjälp av konstgjord spindeltråd!

Jag är professor i molekylär biovetenskap, med specialisering inom proteiner som har förmåga att bilda strukturer. Min forskargrupp har kommit på ett sätt att göra konstgjord spindeltråd. Det som är unikt med den är att den bildar tunna och elastiska trådar som liknar det nätverk som finns runt om cellerna i kroppen. Med hjälp av konstgjord spindeltråd kan vi bygga en klätterställning som gör att labbodlade celler kan växa ihop och bilda funktionell vävnad. En sån klätterställning kan användas för olika slags celler – t.ex. hudceller för att göra hud. På så sätt kan modeller av olika vävnader tas fram, som kan användas istället för djurförsök.

Klätterställningen kan också användas som stöd för tumörceller, så att de kan bilda en kopia av tumören, fast utanför kroppen. Jag och mina kollegor har visat att tumörcellerna i den här kopian till stor del beter sig likadant som tumören i kroppen. Vi utvecklar nu en metod för att kunna göra många kopior av en persons tumör, så att det går att testa olika läkemedel på tumören utanför kroppen. Med en sån metod skulle det vara lättare att direkt välja rätt behandling för varje person.

Kontakt:

Professor i molekylär biovetenskap vid KTH

[email protected]


Robert Lagerström, KTH

Robert Lagerströms presentation från Forskar Grand Prix 20/21.

Stoppar cyberskurkar

I media hör vi om hackare som lyckas stjäla miljontalskronor från banker, släcka elnät för hela städer, låsa datorer på sjukhus mitt under pågående pandemi eller påverka resultatet i presidentval. Jag arbetar i en forskargrupp som kartlägger hur cyberattacker går till genom att bland annat själv hacka olika system.

Baserat på detta arbete har min grupp utvecklat en app som kan bygga stora kartor över IT-system och sedan visa var en attackerare kan ta sig in, röra sig i systemet och nå viktiga funktioner. Företag som använder appen kan alltså bättre förstå den IT de har och hur sårbara de är mot cyberattacker och fatta de beslut som ger bäst säkerhet. Målet är att IT-system ska bli så säkra det bara går.

Kontakt

Robert Lagerström, Docent och lektor i industriell informationssystemarkitektur vid KTH

[email protected]

Pressbild

Robert Lagerstrom


Noam Ringer

Adhd från elevers perspektiv

En person med diagnosen adhd har ofta svårigheter att hålla fokus, kontrollera impulser, och reglera aktivitetsnivån i kroppen. Att vara en elev med adhd kan innebära problem i skolan under lektionen, när läxorna ska göras, i umgänget med vänner eller i relationen till lärare. För att kunna hjälpa elever med adhd bör vi förstå hur eleverna själva uppfattar sin adhd och hur de gör för att hantera den.

Jag är forskare inom specialpedagogik vid Stockholms universitet och undersöker elevers egna perspektiv. Intervjuer har visat att det finns tre grupper av elever. Den första gruppen uppfattar att adhd beror på en brist i hjärnan. Dessa elever jobbar hårt för att kontrollera sig själva. Den andra gruppen ser sin adhd som ett resultat av omgivningen och satsar på att göra förändringar i denna. Den tredje gruppen ser adhd som en del av personligheten och ”följer” sin adhd som den är. Genom att inkludera elevers perspektiv så kan skolans stödanpassningar bli mer effektiva.

Kontakt:

Universitetslektor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

[email protected]


Shervin Shahnavaz

Foto: Rebecka Uhlin.

Internetbaserade metoder för behandling av psykisk ohälsa hos nyanlända ungdomar

Många ungdomar lider av psykiska svårigheter och det kan vara svårt att få rätt hjälp vid rätt tid. För nyanlända ungdomar i Sverige brukar hindren att få hjälp vara extra stora. Det kan handla om språksvårigheter, bristande kunskaper om psykisk ohälsa eller risk för sociala och kulturella stigman. Dessutom har asylsökande över 18 år enbart rätt till vård som inte kan anstå (akut vård), vilket gör det svårt för dem att få tillgång till psykologisk vård.

Jag arbetar i en forskargrupp som utvecklar internetbaserade metoder för att göra det lätt för nyanlända ungdomar (även de som inte har uppehållstillstånd) att få rätt psykologisk hjälp vid rätt tid. I denna forskning tillgängliggörs texter och övningar på svenska, farsi/dari och arabiska. Texterna och övningarna handlar om vanliga psykologiska problem såsom depression, ångest, oro, stress, traumatiska minnen, sorg och sömnsvårigheter på en säker internetplattform. Materialet är kulturanpassat, vilket bland annat innebär att språket, namn och exempel har delvis utgått från ungdomarna och deras situation och bakgrund.

Utifrån en kognitiv beteendeterapeutisk modell ges också förslag på hur ungdomar kan ta hand om dessa svårigheter och minska lidandet. Under behandlingstiden guidas ungdomarna genom materialet av en behandlare via ett chattsystem. Detta tillvägagångssätt har i tidigare studier visat sig vara lika effektivt som behandling under fysiska möten. Den huvudsakliga forskningsfrågan är om internetbehandling fungerar för den här gruppen.

Kontakt:

Adjunkt vid Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

[email protected]


Malin Hasselgren

Genetisk variation hos svenska fjällrävar

Hur påverkad är fjällräven och andra vilda djur av inavel? Vad händer när nya individer etablerar sig i ett isolerat bestånd? Och vilka gener påverkas av inavel? Svaren på dessa frågor kan hjälpa oss att förbättra åtgärderna för att bevara arter – inte bara för fjällräven, utan även för många andra utrotningshotade djurarter.

Den skandinaviska fjällräven har varit utrotningshotad sedan 1900-talets början. Trots ett intensivt arbete för bevarande så har arten inte lyckats återhämta sig. Vi vet idag mycket om hur inavel och förlust av genetisk variation påverkar djur i fångenskap, men vår kunskap är begränsad när det gäller djur i sina naturliga miljöer. Jag är doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet och studerar inavel samt genetisk variation hos fjällrävar i Sverige.

Kontakt:

Doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet

[email protected]

 


Hanna Karlsson

Nya cellmodeller för att testa pyttesmå partiklar och kemikalier

Har ni tänkt på hur mycket olika ämnen vi utsätts för dagligen? Det kan vara pyttesmå partiklar – så kallande nanopartiklar – som vi andas in. Det kan också vara olika kemikalier vi får i oss genom att de finns i våra kläder eller i produkter vi använder på huden. Kanske har ni också funderat på om vår hälsa kan påverkas? Och hur kan vi ta reda på det innan problem uppstår?

En metod där man snabbt kan testa många ämnen är att använda så kallade ”rapportörceller”. Dessa celler är förändrade på så sätt att de sänder ut ljussignaler när de skadas på olika sätt. Jag är docent i toxikologi och i min grupp utvecklar vi cellmodeller. Förhoppningen är att sådana cellmodeller kommer kunna förutspå skadliga effekter så bra att vi inte längre behöver använda djurförsök.

Kontakt:

Docent i toxikologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

[email protected]