Martin Jakobsson

Martin Jakobsson ute på expedition. Foto: Privat.

Kan havet smälta Grönlandsisen?

De delar av inlandsisen på Grönland som kommer i kontakt med havet är särskilt känsliga för klimatförändringar och utvecklingen i ett varmare klimat är svår att förutspå. Min forskning handlar om stabiliteten av de stora glaciärisarnas delar som når havet och deras potentiella bidrag till en ökning av havsnivån. Jag har precis kommit hem från en expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären på norra Grönland. De har samlat data från havsområdet där Ryderglaciären mynnar ut, där ingen tidigare tagit sig med fartyg.    

Kontakt:

Martin Jakobsson är professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet.

[email protected]


Joakim Jaldén

Matematik för att räkna celler

Varifrån kom alla de proteiner som fångats upp av ett membran täckt av antikroppar? Frågan är relevant för till exempel framställningen av vaccin, och kan besvaras med hjälp av matematik.

Jag är professor i signalbehandling, ett område av elektrotekniken som använder matematik, fysik, och sannolikhetslära för att utvinna användbar information ur uppmätt data. Min grupp har nyligen studerat hur antalet proteinproducerande celler kan räknas utifrån var proteinerna tar vägen. I den typ av immunologiska experiment vi studerat så är man intresserad av andelen celler i immunförsvaret som svarar på ett testat stimuli, men man kan bara indirekt observera detta genom att observera var de proteiner som cellerna producerat samlats när experiment är över. Genom att matematisk beskriva hur proteiner diffunderar och interagerar, så kan vi statistiskt räkna ut var proteinerna måste ha kommit ifrån, och antalet celler som producerat dem.

Kontakt:

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), avdelningen för tekniks informationsvetenskap vid skolan för elektroteknik och datavetenskap.
www.kth.se

[email protected]


Azadeh Karami

Azadeh Karami. Foto: Mehrad Moghadam.

Endast forskning kan stoppa Alzheimers sjukdom!

Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste orsaken till demens och det utmärks av smygande debut och långsamt försämring av kognitiva funktioner. Sjukdomsprocessen startar 20–30 år innan patienten får de första kliniska symtomen som börjar smygande, och initialt märks endast lätta minnessvårigheter och successivt blir mer uttalade. Dagens behandling är symtomatisk. Någon botande behandling finns ännu inte. Sedan mitten av 1990-talet finns i Sverige registrerat en grupp läkemedel som hämmar enzymet acetylkolinesteras i hjärnan och därmed upprätthåller nivån av acetylkolin i synapsen och underlättar signalöverföringen, vilket i sin tur leder till förbättrad kognition. Min forskning går ut på att undersöka olika markörer hos AD patienter. Vi har för första gången lyckats bevisa att kolinacetyltransferas existerar i likvor och plasma och genom att mäta balansen mellan kolinacetyltransferas och acetylkolinesteras kan vi följa upp sjukdomsprogression och behandlingseffekter hos AD patienter.

Kontakt:

Doktorand i medicin med inriktning neuroscience vid Karolinska Institutet.

Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och Samhälle (NVS). Sektionen för Klinisk Geriatrik
www.medarbetare.ki.se/people/azakar

Läs mer om min forskning här och här.

[email protected]