Forskningsresultat är ofta inte så eleganta

Forskning bör inte lova saker den inte kan hålla och forskare bör inte sälja in att deras teori stämmer utan snarare undersöka om så verkligen är fallet. Med den inställningen ställde sig Peter Ueda på scenen i Forskar Grand Prix 2017 – och vann.

Peter Ueda
Fyra minuter. Det är all tid man får på sig att förklara år av forskning när tävlingen Forskar Grand Prix ska avgöras. Ett vinnande bidrag bör underhålla, informera och inspirera både publik och jury.

Peter Ueda, som gör sin AT-läkartjänst på Södersjukhuset i Stockholm samt forskar om sjukdomar vid Karolinska institutet, ville uppnå detta utan att för den sakens skull frångå sina egna värderingar.

– Jag är milt skeptisk till en alltför entusiastisk forskningskommunikation. Även om detta gäller långt ifrån alla situationer upplever jag att det numera finns en förväntan att vi forskare ska vara personliga, passionerade och ha spännande visioner när vi presenterar forskning i offentliga sammanhang. En del av denna trend kommer nog från det ökade fokuset på innovation och dess associerade kultur. Man nämner ofta forskning och innovation i samma andetag, men detta är två olika saker och när man blandar ihop dem alltför mycket kan det bli lite fel. Om forskare anammar entreprenörernas kommunikationsstil riskerar vi att förlora något viktigt, säger Peter som menar att distans till hypoteserna man undersöker är ett måste.

Vi behöver hitta ett balanserat sätt att kommunicera där vi undviker att vara jättetråkiga och svåra att förstå, men samtidigt är skeptiska och återhållsamma

– Forskare behöver värna om nyans och tydlighet. Vi kan inte lova att det vi gör ska lösa stora problem och ge upphov till stora upptäckter – vi ska testa OM det kan det. Vi behöver hitta ett balanserat sätt att kommunicera där vi undviker att vara jättetråkiga och svåra att förstå, men samtidigt är skeptiska och återhållsamma. Jag tror till och med att det finns en efterfrågan på det i en värld där mycket ska vara storslaget och fantastiskt.

Peter Uedas inställning till forskningskommunikation har vuxit fram på helt andra ställen än i just forskningens egna korridorer. Han gick på Handels parallellt med läkarlinjen och har varit i Silicon valley och arbetat för uppstartsföretag. Detta har haft stor påverkan på hans syn på världen i stort och forskning i synnerhet.

– Jag tycker inte att all forskning är relevant att kommunicera till allmänheten. En del information är för preliminär, icke-konsistent eller irrelevant för allmänheten. Dessutom kommer alla offentliga framträdanden med risker: att man blir missuppfattad eller att man blir betraktad som lite oseriös av andra forskare, säger Peter.

Därmed inte sagt att man inte ska säga något alls, menar Grand Prix-vinnaren. Mer att man ska vara försiktig med vad man säger, och lovar, tills man verkligen har kött på benen.

Med sitt tävlingsbidrag lyckades Peter Ueda med konststycket att vinna både publikens och juryns hjärtan – utan att ge avkall på sin egen övertygelse. Presentationen handlade om forskarens förhoppningar och besvikelser, något som sällan tas upp i allmänhetens ljus.

Ueda berättade om hur han och hans kollegor i två år sökte efter ett samband mellan D-vitaminbrist vid födseln och sjukdomen multipel skleros (MS). Bara för att till slut finna att de från början så lovande teorierna inte stöddes av data. Inget samband kunde hittas.

– Istället för att prata om forskningsområdet fokuserade jag i min presentation på historien om hur vi undersökte hypotesen. Slutsatsen hade egentligen inget med ämnet att göra och var att forskningsresultat ofta inte är så eleganta eller blir som man skulle vilja.

Den studie som Peter presenterade under Forskar Grand Prix genomfördes under åren 2011-2014 och är den enda han deltagit i som handlar om MS. Numera inriktar han sig på främst hjärt-kärl-sjukdomar och diabetes. Med hjälp av stora datafiler med miljoner observationer undersöker han hypoteser relaterade till läkemedel och dess effekter. Platsen är Karolinska institutet och det var också deras pressavdelning som föreslog att Peter skulle ställa upp i tävlingen.

Presentationen gjorde han på egen hand och förbättrade den sedan efter feedback från sakkunniga.

När man jobbar som läkare får man sällan rita eller spåna på en historia

– Det var mycket givande att få stöd och input från expertisen som finns inom Forskar Grand Prix organisation, berättar han.

En jury bestående av läkaren och professorn Agnes Wold, skådespelaren Anja Lundqvist och journalisten Patrik Hadenius röstade fram Ueda som sin favorit bland de nio forskare från olika delar av Sverige som deltog i finalen på Nalen i Stockholm i november förra året. Även publiken gillade Peters bidrag allra bäst.

Att ställa upp var en intressant upplevelse, menar Peter.

– Det ökade min livskvalitet under tiden som jag höll på med förberedelserna och själva tävlingen. När man jobbar som läkare får man sällan rita eller spåna på en historia, säger han.

– Efteråt har vinsten gjort att jag fått ökad möjlighet att prata om forskningskommunikation på Karolinska. Jag hoppas att forskare kan inspirera folk till att bli mer intresserade av data-drivna förklaringsmodeller och få duktiga ungdomar att välja forskning som arbete – men sättet det sker på bör man fundera över.

/Pia Gyllin

 

Peters bästa tips

Så lyckas du som forskare med en presentation till allmänheten

  1. Ställ dig frågan om du överhuvudtaget ska göra det. Vad är syftet med det? Vad är riskerna? Bolla dessa frågor med någon som varit i branschen ett tag.
  2. Kompromissa inte med din vetenskaplighet. Även om presentationen riktar sig till allmänheten så vill du nog inte dra punchline-vänliga slutsatser från begränsade data eller översälja saker. Fråga dig om du kan stå för innehållet inför andra forskare, inte bara inför den icke-så-insatta allmänheten.
  3. Använd många bilder. Det är bättre att dela upp innehåll på många bilder där bilden representerar just det som du säger vid varje tillfälle än att ha en bild med en massa innehåll som ligger kvar länge. Tänk film snarare än tavla.
  4. Öva in hela manus, ord för ord. Det blir oftast bättre att ha en hög information-per-ord-ratio och då spelar det roll hur du formulerar dina meningar. Det är sällan man hittar på något nytt som är värdeskapande under själva presentationen.

 

Fakta om Peter Ueda:

Ålder: 33 år
Bor: i Stockholm
Titel: AT-läkare på Södersjukhuset och postdoktoral forskare på Karolinska institutet
Intressen: Innebandy

 

Se Peter Uedas vinnande bidrag i Forskar Grand Prix 2017 här.


Lägg till en kommentar