Krigets sociologi
Jag är sociolog och ett av mina forskningsspår är Krigets sociologi där jag analyserar berättelser av överlevande efter kriget i nordvästra Bosnien under 1990-talet.
Syftet är att analysera hur de intervjuade beskriver fenomenen ”krigsvåld”, ”offerskap” och ”försoning” samt vilka mönster som medverkar i konstruktionen av begreppen ”offer” och ”förövare”. Mina frågeställningar är: Hur beskriver intervjupersonerna krigsvåld, offerskap och försoning efter kriget? Vilka krigskategorier uppmärksammas i berättelser? I analysen försöker jag komma åt fenomenen ”krigsvåld”, ”offerskap” och ”försoning” genom att analysera intervjupersonernas berättelser, det vill säga deras beskrivningar i relation till sig själva och andra.
Berättelser som analyseras i dessa studier är starkt emotionellt laddade. Det rör sig om smärtsamma berättelser om hur grannar ändrar sitt beteende i samband med början av kriget – en dag finns en civilklädd granne som hälsar vänligt, en vecka senare en uniformerad granne som deltar i massakrer, våldtar, plundrar och placerar sina grannar i koncentrationsläger. Berättelserna handlar även om hur lägren arrangerades och styrdes, om ”motståndsfickor” och taktiker för att överleva, om ritualer som bekräftade lägervakternas förtryck och om de intagnas underordning. Jag har också undersökt konkurrensen om offerollen efter kriget samt försoningen och oförsonligheten i det sociala livet i efterkrigssamhället i dagens Bosnien, det vill säga hur människor i vardagen försöker hantera det faktum att vissa händelser aldrig kan förlåtas, eller i alla fall ger prov på ytterst små möjligheter till försoning. Berättelserna innehåller flera skärningspunkter mellan områden som krig, våld, brott, etnicitet, nationalism, ”totala institutioner” (extrema institutioner, som kontrollerar de intagnas hela tillvaro) och makt.
Kontaktuppgifter
Goran Basic
Lunds universitet
+46462223681
[email protected]
http://www.lu.se/lucat/user/a7a136c42de541915c7f34a733557b17
