Ingen har frågat mig förut!
Min forskning handlar om hur lärare gör när de får elever som kommer från andra länder, och andra kulturer, till sina lektioner i historia.
Är lärarna intresserade av vad eleverna redan kan och kan de bygga vidare på det i undervisningen? Frågar de efter vad eleverna kan? Och vilken historia är viktig? Är det ens lönt att fråga nyanlända elever från Somalia, Afghanistan, eller Thailand om vikingatiden, eller drottning Kristina?
Jag är forskare och lärare i historiedidaktik på Malmö högskola. Historia är ett ämne som skapar identiteter, som ser olika ut i olika kulturer, och som omtolkas och omskapas beroende på perspektiv och syfte. Därför kan uppfattningar som finns i det svenska skolämnet historia, och uppfattningar som elever med annan bakgrund har med sig om historia, vara ganska olika. Hur kan då lärare i svenska skolan göra när de ska fråga nyanlända om historia? Och hur gör de när de ska undervisa och bedöma elevernas kunskaper? Forskning har visat att många i gruppen nyanlända elever har svårt att få godkänt i så många skolämnen att de kan gå vidare till ett gymnasieprogram efter åk 9. Hur kan lärare i historia bli bättre på att använda de kunskaper eleverna redan har för att hjälpa dem komma vidare i sin utbildning?
Kontaktuppgifter:
Malmö högskola
Avdelningen för lärande och samhälle
[email protected]
http://forskning.mah.se/id/luceax
