”Med orden ska du måla en berättelse!”

Forskar Grand Prix är tävlingen där forskare på några minuter presenterar sin forskning på ett fängslande, inspirerande och pedagogiskt sätt. Vi ringde upp Marie Dacke som vann förra året, för att prata med henne om hur man lägger upp ett framförande och hur erfarenheterna från tävlingen har påverkat henne. Hon sitter just nu vid köksbordet och färdigställer ett avsnitt som handlar om polarisationsseende hos dyngbaggar. Det ska publiceras i en bok som heter Recent Advances in polarization vision.

fgp2012-marie-dacke-karin-adelskold-940px
Marie Dacke med konferencieren Karin Adelsköld.

Hur kom det sig att du var med och tävlade i Forskar Grand Prix 2012?
– Jag blev nog tillfrågad för att jag varit med i Science Slam i Almedalen, som anordnas av Lunds universitet, säger Marie.

I Science Slam handlar det om att presentera sin forskning på åtta minuter medan man i Forskar Grand Prix först gör en presentation på tre minuter, går man sen vidare till tävlingens andra omgång görs en femminuterspresentation.

– Du får lägga upp det så att du kan göra en riktigt bra presentation, både första och andra gången, menar Marie.

Var det nervöst?
– Inte direkt nervöst, men eftersom det är en tävling går naturligtvis adrenalinnivån upp innan man ska ut på scen. För ett tre minuters föredrag finns det ju inte direkt någon startsträcka att mjukstarta på.

Hur upplevde du coacningen inför finalen?
– Eftersom jag befinner mig i en forskarmiljö där vi ofta diskuterar vetenskapsframställningar och populärvetenskap in i minsta detalj gav coachningen inte mig så mycket nytt, men det sporrade mig till att arbeta med mitt framförande med god framförhållning.

Hur var kontakten med de medtävlande?
– Vi hade kul tillsammans, och jag lärde mig mycket av deras föredrag, både vetenskapligt och presentationsmässigt.

Hur var det att få kritik av juryn?
– Det var inte så farligt, för de motiverade sina val och föreslog förbättringar. Värre var det med publiken, för där fick vi bara en siffra utan att veta hur vi kunde gå vidare för att bli bättre utifrån deras perspektiv vid nästa tillfälle.

Har din forskning påverkats av att du var med och tävlade och uppmärksamheten som följde?
– Absolut! Det har verkligen varit positivt. Jag tävlade både för att det är del av mina arbetsuppgifter att föra ut vad min forskning handlar om, men också för att det är utvecklande yrkesmässigt.

Marie Dacke är verkligen expert på att förklara vad hennes forskning handlar om. Hennes dyngbaggsforskning har fått stor spridning, inte minst genom tävlingen. Nu har många fler hört talas om den.

– Forskning är roligt men arbetet kryddas av tävlingar som denna. Det hjälper mig att framställa min forskning på ett tydligt och kortfattat vis men kanske också när det gäller hur mina ansökningar bedöms!

Men blir det inte för mycket ”slam” frågar hon sen retoriskt och besvarar det med att det tar tjugo gånger längre tid att förbereda ett sådant här kortkort inslag, än det tar att förbereda en traditionell föreläsning. Väldigt mycket ska med på väldigt kort tid.

– Det ska vara vetenskapligt korrekt, underhållande och engagerande, snyggt framfört och varenda ord måste vara laddat. Om du räknar är det 180 sekunder du har på dig och då får man slipa bort varenda onödig bokstav.

Orden måste ha något som Marie kallar atmosfär. Hon tar ett exempel:
– Du ska säga ko; säg i stället Rosa, då betyder det plötsligt mer för lyssnarna. Med orden ska du måla en berättelse!

Marie var van vid kontakter med media redan innan. Hon tycker det kan vara svårt när journalister bara vill uppmärksamma hennes egen insats; när det ju handlar om vad ett helt forskarlag har åstadkommit och dessutom under en längre tid. Detta dilemma löser hon genom att kräva att övrigas namn nämns i slutet av artikeln/inslaget.

– Ibland vill journalister göra det lite mer fantastiskt än det är, vi forskare arbetar ju med detaljer medan de kanske fastnar för den stora bilden, säger Marie som alltid ber att få läsa det som skrivs.

Hon tycker det är skillnad på om hon blir uppringd av en vetenskapsjournalist eller en allmänjournalist, men nöjer sig alltid med att endast korrigera sakfel.

Marie Dacke är en mycket van populärvetenskaplig föreläsare. Exempelvis medverkar hon i Biologishowen, ett samarbete mellan Lunds universitet och Nationalencyklopedin. Södra Sveriges högstadieelever bjuds på en föreställning som ska få dem att bli nyfikna på och intresserade av biologi.

Efter Forskar Grand Prix har hon blivit ombedd att medverka i exempelvis tidningen Biologen och LUM, Lunds universitets tidning, så förutom de vetenskapliga publiceringarna syns hon nu även i populärvetenskapliga tidskrifter.

Se Marie Dackes vinnande bidrag i Forskar Grand Prix 2012 här.


Lägg till en kommentar